Lungcancer i palliativ sjukdomsfas

  • Tillstånd: Lungcancer i palliativ sjukdomsfas
  • Åtgärd: Stöd till närstående med fokus på hälsa efter patientens dödsfall

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ger en liten nytta och har en mycket låg till låg evidens för effekt.

Kommentar

Det finns alternativa åtgärder för närståendestöd.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär en måttligt försämrad livskvalitet för närstående. Sjuklighets- och dödlighetsrisken är förhöjd hos efterlevande. Det är vanligt med kortvarig påverkan på hälsa och livskvalitet och det förekommer hos en mindre andel att påverkan på livskvalitet blir stor och långvarig.

Sorg betraktas som ett naturligt förekommande fenomen. Studier av sor-gens konsekvenser har visat att efterlevande har en förhöjd fysisk och psykisk sjuklighet samt riskerar att bli socialt isolerade. Även dödligheten har visat sig vara förhöjd bland efterlevande. Sorgens konsekvenser riskerar att bli påtagligare om den efterlevande haft ansvar för vården av den döende. Interventioner för att underlätta för efterlevande i sorgeprocessen har i genomförda studier varierat med avseende på teoretisk utgångspunkt, upplägg och målgrupp.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det finns antaganden om att sorgeprocessen för efterlevande inte skulle vara relaterad till typ av sjukdom. I generella översikter inkluderas ofta även akuta traumatiska dödsfall samt pediatriska cancersjukdomar, vilket kan innebära svårigheter vid generalisering av resultaten till personer med lungcancer. Litteratursökningen inkluderade därför termen neoplasms, med tillhörande specifika underordnade termer, som sökord. Samtliga översikter som identifierades i sökningen valdes bort då dessa inte uppfyllde kriterier för systematiska litteraturöversikter. Sammantaget inkluderades nio studier varav fyra randomiserade kontrollerade studier [1-4] och fem studier [5-9] med en icke-experimentell design där relevanta effektmått jämförts utifrån olika vårdformer. Totalt är det 2 399 personer som inkluderas i granskningen [1-9]. En av studierna är en randomiserad kontrollerad multicenterstudie med 46 personer som bygger på transitionsteori och holistisk vård [1]. Transitionsteori tar sin utgångspunkt i att vissa händelser har potentialen att sätta i gång en process hos individen som innebär att individen måste överge till exempel vissa tankemönster eller en viss utgångsposition i livet för att söka nya sådana då de gamla inte längre är gångbara. I den processen kan individen behöva stöd för att underlätta övergången.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid lungcancer i palliativ sjukdomsfas har stöd till närstående med fokus på hälsa efter personens dödsfall
    • ingen entydig effekt på närståendes psykologiska hälsotillstånd efter patientens dödsfall (låg evidensstyrka)
    • inte visat sig ha någon signifikant effekt på effektmåttet efterlevandes fysiska hälsa (mycket låg till låg evidensstyrka)
    • visat sig ha en signifikant positiv effekt på effektmåttet efterlevandes sociala funktion (mycket låg evidensstyrka).

Stödet till närstående i granskade studier har omfattat olika typer av stöd där forskarna i vissa fall intervenerat och i andra fall studerat effekten av olika naturligt förekommande stödåtgärder till följd av vårdform. Effekter av stöd har studerats utifrån effekt på efterlevandes psykologiska hälsotillstånd, fysiska hälsa samt sociala funktion. Effekten av stöd till närstående visade sig ha en differentierad effekt på effektmåttet efterlevandes psykologiska hälsotillstånd efter patientens dödsfall [1-9]. Resultatet av granskningen tyder också på att effekten av stöd till närstående inte har någon signifikant effekt på effektmåttet efterlevandes fysiska hälsa [3, 8]. Däremot visade sig stöd till närstående ha en signifikant effekt på effektmåttet efterlevandes sociala funktion [6].

Effekter av stöd till närstående med fokus på hälsa efter patientens dödsfall är svår att bedöma av flera orsaker. Behandlingen i de olika interventionsstudierna varierade både med avseende på fokus och upplägg samt hur mätbarheten av effektmåttet har utformats. I samtliga randomiserade kontrollerade studier jämfördes interventionsgrupper med kontrollgrupper som fick sedvanlig behandling. Detta medför att effekter av åtgärd måste betraktas i förhållande till effekter av sedvanlig behandling som varierar stort mellan studier och tidsperiod. Därtill finns en stor variation mellan olika studier med avseende på hur lång tid innan den sjukes dödsfall som närstående erhöll stöd. Det framgår inte i någon studie relativa eller absoluta effekter, i stället redovisas signifikanstest av uppmätta skillnader mellan grupper. I samtliga inkluderade studier har åtgärden erbjudits till närstående oavsett närståendes skattning av problem vid baslinjemätningen. I drygt hälften av de studier som inkluderades utgör stöd i relation till vårdform den beroendevariabel som jämförs. Detta medför att andra variabler kan ha påverkat resultatet i jämförelserna.

Saknas någon information i studierna?

Ingen av de inkluderade randomiserade kontrollerade studierna rapporterar resultat på ett sådant sätt att risk- eller oddskvot kan beräknas. I stället redovisas gruppmedelvärden för effektmåttet samt signifikansprövning av medelvärdesskillnader.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Biverkningar eller oönskade effekter finns inte redovisade.

Kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter underlag för kostnadseffektivitet.

Referenser

  1. McCorkle, R, Robinson, L, Nuamah, I, Lev, E, Benoliel, J. The effects of home nursing care for patients during terminal illness on the bereaved's psychological distress. Nurs Res. 1998; 47(1):2–10.
  2. Ringdal, GI, Jordhøy, MS, Ringdal, K, Kaasa, S. The first year of grief and bereavement in close family members to individuals who have died of cancer. Palliat Med. 2001; 15(2):91–105.
  3. Addington-Hall, JM, MacDonald, LD, Anderson, HR, Chamberlain, J, Freeling, P, Bland, JM, et al. Randomised controlled trial of effects of coordinating care for terminally ill cancer patients. BMJ. 1992; 305(6865):1317–22.
  4. Walsh, K, Jones, L, Tookman, A, Mason, C, McLoughlin, J, Blizard, R, et al. Reducing emotional distress in people caring for patients receiving specialist palliative care: Randomised trial. Br J Psychiatry. 2007; 190(2):142–7.
  5. Ylitalo, N, Valdimarsdóttir, U, Onelöv, E, Dickman, PW, Steineck, G. Guilt after the loss of a husband to cancer: is there a relation with the health care provided? ACTA ONCOL. 2008; 47(5):870–8.
  6. Ransford, HE, Smith, ML. Grief resolution among the bereaved in hospice and hospital wards. Soc Sci Med. 1991; 32(3):295–304.
  7. Seale, C, Kelly, M. A comparison of hospice and hospital care for the spouses of people who die. Palliat Med. 1997; 11(2):101–6.
  8. Seale, C. A comparison of hospice and conventional care. Soc Sci Med. 1991; 32(2):147–52.
  9. Addington-Hall, J, Karlsen, S. Do home deaths increase distress in bereavement? Palliat Med. 2000; 14(2):161–2.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Mina Abbasi
075-247 35 35