Lungcancer

  • Tillstånd: Lungcancer
  • Åtgärd: Stöd till närstående i rollen som informell vårdare

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är tillståndets måttliga svårighetsgrad och åtgärdens låga evidens för effekt.

Kommentar

Åtgärden bedöms som viktig på grund av tillståndets svårighetsgrad, men åtgärdens låga evidens för effekt ger en låg rekommendation.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär en måttligt försämrad livskvalitet för närstående.

Forskning har visat att närstående påtar sig eller blir pålagda ett ökande ansvar för vården av familjemedlemmar med cancer, vilket kan resultera i att de upplever bristande kompetens och ett behov av stöd i relation till dessa uppgifter. Vårdande uppgifter som närstående utför omfattar såväl instrumentella uppgifter som emotionellt stöd. På senare år har den vård närstående utför omfattat ”svårare” uppgifter till följd av den medicinsk-tekniska utvecklingen och att allt mer vård sker polikliniskt.

Närstående till en person med en cancersjukdom som har en sämre prognos eller som befinner sig i ett sent palliativt skede av sjukdomen skattar sin livskvalitet som sämre än andra närstående. Forskning har också visat att den informella vården är av stor betydelse för personen med cancer och att den institutionaliserade vården förmodligen inte skulle kunna upprätthålla kvaliteten i sina insatser utan närståendes medverkan.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det saknas generellt interventionsstudier riktade mot närstående till personer med cancersjukdom. Det fåtal studier som rapporterats i systematiska översikter kritiseras därtill ofta för metodologiska brister. Inom lungcancerområdet är bristen på systematiska översikter och randomiserade kontrollerade studier ännu tydligare. Trots flera träffar i litteratursökningen hittades endast en systematisk översikt [1] som uppfyllde inklusionskriterierna med relevans i förhållande till tillstånd och effektmått. Då endast sex av de inkluderade studierna i den systematiska översikten var utvärderande och det förekom brister i rapporteringen av relevanta effektmått och resultat i den systematiska översikten, exkluderades även översikten.

Relevanta enskilda studier från referenslistan i den systematiska översikten [1] identifierades och granskades. Med syftet att stärka evidensen i slutsatserna har endast studier där det framgått att delar av urvalet utgjorts av närstående till personer med en lungcancerdiagnos inkluderats, alternativt om cancerdiagnos inte specificerats har studier där närstående till personer med cancersjukdom som betecknats ha en låg femårsöverlevnad eller befinna sig i en palliativ sjukdomsfas inkluderats. Sammantaget bedömdes åtta interventionsstudier varav fem randomiserade kontrollerade studier [2-6] och tre kohortstudier med före-efter-design [7-9].

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid lungcancer har stöd till närstående i rollen som informell vårdare
    • positiv effekt på delaktighet i vård (låg till måttlig evidensstyrka)
    • positiv effekt på vårdarrollskompetens (låg till måttlig evidensstyrka).

Åtgärder riktade mot närståendes vårdarroll har visat sig ha positiv effekt på närståendes delaktighet i vård [3-4] och kompetens [2-3, 5, 7, 9]. Evidensen för dessa slutsatser är låg till måttlig och det beror bland annat på att behandlingen i de olika studierna varierade både i fokus och upplägg samt hur mätbarheten av effektmåttet har utformats. I samtliga randomiserade kontrollerade studier jämfördes grupper som fick åtgärden med kontrollgrupper som fick sedvanlig behandling. Detta medför att effekterna av åtgärderna måste betraktas i förhållande till effekterna av sedvanlig behandling som varierar stort mellan studier och tidsperiod. Därtill framgår inte i någon studie relativa eller absoluta effekter, i stället redovisas signifikanstest av uppmätta skillnader mellan grupper. I samtliga inkluderade studier har åtgärden erbjudits till närstående oavsett hur de närstående skattade sina problem vid baslinjemätningen.

Saknas någon information i studierna?

Ingen av de inkluderade randomiserade kontrollerade studierna rapporterar resultat på ett sådant sätt att risk- eller oddskvoter kan beräknas. I stället redovisas gruppmedelvärden för effektmåttet samt signifikansprövning av medelvärdesskillnader.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Biverkningar eller oönskade effekter finns inte redovisade.

Kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter underlag för kostnadseffektivitet.

Referenser

  1. Harding, R, Higginson, IJ. What is the best way to help caregivers in cancer and palliative care? A systematic literature review of interventions and their effectiveness. Palliat Med. 2003; 17(1):63–74.
  2. Hudson, PL, Aranda, S, Hayman-White, K. A psycho-educational intervention for family caregivers of patients receiving palliative care: a randomized controlled trial. J Pain Symptom Manage. 2005; 30(4):329–41.
  3. Given, B, Given, CW, Sikorskii, A, Jeon, S, Sherwood, P, Rahbar, M. The impact of providing symptom management assistance on caregiver reaction: results of a randomized trial. J Pain Symptom Manage. 2006; 32(5):433–43.
  4. Clayton, JM, Butow, PN, Tattersall, MH, Devine, RJ, Simpson, JM, Aggarwal, G, et al. Randomized controlled trial of a prompt list to help advanced cancer patients and their caregivers to ask questions about prognosis and end-of-life care. J Clin Oncol. 2007; 25(6):715–23.
  5. Heinrich, RL, Schag, CC. Stress and activity management: group treatment for cancer patients and spouses. J Consult Clin Psychol. 1985; 53(4):439–46.
  6. Keefe, FJ, Ahles, TA, Sutton, L, Dalton, J, Baucom, D, Pope, MS, et al. Partner-guided cancer pain management at the end of life: a preliminary study. J Pain Symptom Manage. 2005; 29(3):263–72.
  7. Pasacreta, JV, Barg, F, Nuamah, I, McCorkle, R. Participant characteristics before and 4 months after attendance at a family caregiver cancer education program. CANCER NURS. 2000; 23(4):295–303.
  8. Cameron, JI, Shin, JL, Williams, D, Stewart, DE. A brief problem-solving intervention for family caregivers to individuals with advanced cancer. J Psychosom Res. 2004; 57(2):137–43.
  9. Hudson, P, Quinn, K, Kristjanson, L, Thomas, T, Braithwaite, M, Fisher, J, et al. Evaluation of a psycho-educational group programme for family caregivers in home-based palliative care. Palliat Med. 2008; 22(3):270–80.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Mina Abbasi
075-247 35 35