Lungcancer

  • Tillstånd: Lungcancer
  • Åtgärd: Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda regelbunden skattning av symtom med symtomskattningsinstrument hos personer med lungcancer.

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden medför stor patientnytta, har måttlig evidens för effekt och att tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär en stor risk för svåra symtom.

Bedömning av symtom hos personer med lungcancer under sjukdomsför-loppets alla faser är en viktig del av omvårdnaden för att kunna planera, införa och utvärdera omvårdnadsåtgärder samt utvärdera olika behandlingar. Det finns ett stort antal validerade instrument för självrapportering av symtom som i dag används kliniskt för symtombedömning och vid utvärdering.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen i sex databaser resulterade i 229 artiklar varav 17 systematiska översikter, 47 randomiserade kontrollerade studier och 14 översikter. Av dessa var en randomiserad kontrollerad studie relevant för att bedöma effekten på symtomlindring hos patienter med lungcancer vid klinisk användning av symtomskattningsinstrument [1]. Övriga artiklar var inte relevanta för att bedöma effekten av symtomskattningsinstrument beroende på att de

  • inte behandlade klinisk användning av symtomskattningsinstrument i relation till effektmåttet symtomlindring
  • inte inkluderade patienter med lungcancer
  • inte redovisade effektmått specifikt för lungcancerpatienter när undersökningsgruppen var cancerpatienter
  • var medicinska behandlingsutvärderingar.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid lungcancer ger regelbunden och strukturerad symtommätning en positiv effekt på symtomlindring (måttlig evidensstyrka).

I en randomiserad kontrollerad studie [1] med 48 personer med avancerad lungcancer fick deltagarna antingen strukturerad symtombedömning med symtombedömningsinstrument eller sedvanlig vård. Studien omfattar analys av 190 observationer. Systematisk användning av strukturerad symtombedömning minskade symtombesvär över tid jämfört med sedvanlig vård.

De mest förekommande instrumenten för att mäta symtom och livskvalitet hos patienter med lungcancer är EORTC-QLQ-C30 med dess lungspecifika modul LC-13 samt Functional Assessment of Cancer Therapy for patients with Lung cancer (FACT-L) som utvärderar sju lungspecifika symtom på en femgradig skala. För systematisk bedömning i kliniskt bruk bör instrumenten vara kortfattade och lätta för patienten att besvara. Både LC-13 och FACT-L uppfyller dessa krav.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Hur ofta systematiska bedömningar ska göras måste vara en avvägning utifrån den enskilde patientens status och behov såväl som från ett metodologiskt perspektiv för att förhindra enkättrötthet i form av slentrianmässiga svar.

Kostnadseffektivitet

Ej bedömbar, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter underlag för kostnadseffektivitet.

Referenser

  1. Sarna, L. Effectiveness of structured nursing assessment of symptom distress in advanced lung cancer. Oncol Nurs Forum. 1998; 25(6):1041–8.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Mina Abbasi
075-247 35 35