Andnöd vid lungcancer där behandling avslutats

  • Tillstånd: Andnöd vid lungcancer där behandling avslutats
  • Åtgärd: Sjuksköterske- eller sjukgymnastledd mottagning med strukturerat program

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ger liten eller ingen patientnytta och att den har en låg till måttlig evidens för effekt.

Kommentar

Det är osäkert om studierna är överförbara till svenska förhållanden.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär en mycket försämrad livskvalitet.

Andnöd drabbar en stor del av lungcancerpatienterna och är ofta förenad med en rädsla för kvävning. Symtomet har ingen självklar koppling till mängden syre i blodet utan kan förekomma vid fullgod syresättning.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det finns flera systematiska översikter över icke-farmakologisk eller teknologisk behandling av andnöd publicerade under 2008 [1-4], men endast en översikt hittades som innefattade studier på enbart personer med lungcancer [4]. Eftersom de studier som fanns i översikten av Zhao m.fl. [4] också fanns med i de övriga systematiska översikterna [1-3] valdes Zhao m.fl. i första hand då den inkluderade patienter med lungcancer och åtgärderna var relativt konsistenta.

Den valda översikten grundar sig på fem studier, varav tre randomiserade kontrollerade studier [5-7] och två kohortstudier [8-9]. Alla åtgärderna är strukturerade och sammansatta av olika delar. Fyra av studierna innehåller olika typer av andningsövningar, avslappningsövningar och hjälp till anpassning till andnöden. Den femte studien innebär öppen tillgång till specialistsjuksköterska på klinik och telefon, med uppföljningar var fjärde vecka, liksom öppen kommunikation med läkare [7]. Interventionerna i två av studierna byggde på en följsamhet mot patientens tillstånd så att åtgärder snabbt kan sättas in när så behövs. Mottagningen leddes av sjuksköterskor i tre av studierna, medan sjukgymnaster ledde mottagningen i två av studierna. I två av studierna [5-6] var populationen personer med lungcancer som avslutat behandling och som upplevde andnöd som ett problem.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För person med andnöd vid lungcancer där behandling avslutats har sjuksköterske- eller sjukgymnastledd mottagning med strukturerat program
    • lindrande effekt på andnöd när den är som minst problematisk (låg evidensstyrka)
    • lindrande effekt på andnöd när den är som mest problematisk (låg evidensstyrka)
    • lindrande effekt på obehag av andnöd (låg evidensstyrka)
    • en allmänt lindrande effekt på andnöd (måttlig evidensstyrka).

En av de randomiserade kontrollerade studierna är en pilotstudie [6] och redovisar behandlingens effekter mätt med en 10-poängs visuell analog skala, det vill säga en kombination av numerisk skala och VAS. Resultaten redovisas från tre tidpunkter, före studiens början samt efter 4 och 12 veckor för effektmåtten andnöd när den är som minst problematisk, andnöd när den är som mest problematisk och obehag av andnöd.

Studien visar signifikanta skillnader i förbättring för interventionsgruppen för effektmåtten andnöd när den är som minst problematisk (p=0,02), andnöd när den är som mest problematisk (p=0,05), obehag orsakat av andnöd (p=0,01), fysisk funktionsförmåga (p=0,02) och ADL-svårigheter (p=0,03). Alla dessa variabler visade förbättringar i interventionsgruppen, medan de antingen inte hade någon signifikant förbättring eller var oförändrade i kontrollgruppen.

Utifrån pilotstudien [6] genomfördes en randomiserad kontrollerad multicenterstudie [5] där skillnader mättes med VAS-skala av andnöd när den är minst problematisk, andnöd när den är mest problematisk och obehag av andnöd. Studien fann förändring från studiestart till 8 veckor i både interventions- och kontrollgruppen och signifikanta förändringar i andnöd som bäst (p=0,03), performance status (p=0,02), depression (p=0,02) och fysiska symtom (p=0,04).

I en kohortstudie [9] mättes andnöd med VAS vid första besök och efter 4 veckor och man fann signifikanta skillnader (p=0,001) i andnöd när den är som minst problematisk, andnöd när den är som mest problematisk och obehag av andnöd.

En annan kohortstudie [8] fann inga signifikanta förändringar från före till efter intervention av VAS-medelvärde av andnöd när den är som minst problematisk, av andnöd när den är som mest problematisk och av obehag av andnöd.

Den tredje randomiserade kontrollerade studien [7] gjordes med syfte att jämföra sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med lungcancer med sedvanlig medicinsk uppföljning. I den används sjuksköterskeledd mottagning med strukturerat program som i de andra åtgärderna. Det finns mycket få studier som mäter effekter av sådan mottagning och dessutom visar skillnad i andnöd mätt med EORTC. Andnöd var signifikant (p=0,03) lägre vid 3 månader i interventionsgruppen än i kontrollgruppen.

Kostnadseffektivitet

Sjuksköterske- eller sjukgymnastledd mottagning med strukturerat program har låg kostnad per effekt

Från litteratursökningen inkluderades tre studier och samtliga presenterar förbättring för patienterna [7, 10-11]. Två av dessa studier baseras dock på patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Kostnaderna varierar mellan kostnadsbesparande och kostnadsneutral till en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterad levnadsår, alltså mellan dominant (bättre och billigare) och mycket kostnadseffektiv. Om liknande behandlingsrutiner används i Sverige som i dessa studier bör sjuksköterske- eller sjukgymnastledd mottagning med strukturerat program vid andnöd vara en mycket kostnadseffektiv åtgärd (viss evidensstyrka).

Referenser

  1. DiSalvo, WM, Joyce, MM, Tyson, LB, Culkin, AE, Mackay, K. Putting evidence into practice: evidence-based interventions for cancer-related dyspnea. Clin J Oncol Nurs. 2008; 12(2):341–52.
  2. Bausewein, C, Booth, S, Gysels, M, Higginson, IJ. Non-pharmacological interventions for breathlessness in advanced stages of malignant and non-malignant diseases. Cochrane Database Syst Rev. 2008; (2):CD005623.
  3. Ben-Aharon, I, Gafter-Gvili, A, Paul, M, Leibovici, L, Stemmer, SM. Interventions for alleviating cancer-related dyspnea: a systematic review. J Clin Oncol. 2008; 26(14):2396–404.
  4. Zhao, I, Yates, P. Non-pharmacological interventions for breathlessness management in patients with lung cancer: a systematic review. Palliat Med. 2008; 22(6):693–701.
  5. Bredin, M, Corner, J, Krishnasamy, M, Plant, H, Bailey, C, A'Hern, R. Multicentre randomised controlled trial of nursing intervention for breathlessness in patients with lung cancer. BMJ (Clinical research ed). 1999; 318(7188):901–4.
  6. Corner, J, Plant, H, A'Hern, R, Bailey, C. Non-pharmacological intervention for breathlessness in lung cancer. Palliat Med. 1996; 10(4):299–305.
  7. Moore, S, Corner, J, Haviland, J, Wells, M, Salmon, E, Normand, C et al. Nurse led follow up and conventional medical follow up in management of patients with lung cancer: randomised trial. BMJ (Clinical research ed). 2002; 325(7373):1145.
  8. Connors, S, Graham, S, Peel, T. An evaluation of a physiotherapy led non-pharmacological breathlessness programme for patients with intrathoracic malignancy. Palliat Med. 2007; 21(4):285–7.
  9. Hately, J, Laurence, V, Scott, A, Baker, R, Thomas, P. Breathlessness clinics within specialist palliative care settings can improve the quality of life and functional capacity of patients with lung cancer. Palliat Med. 2003; 17(5):410–7.
  10. Golmohammadi, K, Jacobs, P, Sin, DD. Economic evaluation of a community-based pulmonary rehabilitation program for chronic obstructive pulmonary disease. Lung. 2004; 182(3):187–96.
  11. Griffiths, TL, Phillips, CJ, Davies, S, Burr, ML, Campbell, IA. Cost effectiveness of an outpatient multidisciplinary pulmonary rehabilitation programme. Thorax. 2001; 56(10):779–84.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)
Arbetsmaterial för hälsoekonomisk bedömning

 

Kontakt

Mina Abbasi
075-247 35 35