Dessa riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vården av diabetes hos vuxna.
När är riktlinjerna klara?
En slutlig version av dessa riktlinjer är nu färdig.
I vilken fas är arbetet?
Slutlig version. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.
Varför är det viktigt med Nationella riktlinjer?
Diabetes är en folksjukdom. Cirka 40 000 personer av befolkningen har typ 1-diabetes och cirka 365 000 personer har typ 2-diabetes. Ungefär lika många beräknas ha sjukdomen oupptäckt.
Nationella riktlinjer för diabetes publicerades senast 1999. De riktlinjer Socialstyrelsen tar fram nu skiljer sig mycket från de tidigare, bl.a. genom den mer systematiska arbetsmetoden. Dessutom fokuserar riktlinjerna i större utsträckning än tidigare på de frågor där vården behöver vägledning. Riktlinjerna omfattar vård av vuxna både med typ 1- och typ 2-diabetes, men inte vård av barn med diabetes.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer t.ex. om olika livsstilsåtgärder, kontroll av blodsocker, olika utbildningsinsatser, behandling vid graviditet, glukoskontroll, olika åtgärder vid hjärt-kärlsjukdomar samt komplikationer.
På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?
De nationella riktlinjerna innehåller rekommendationer om prioriteringar, vilket ger sjukvården hjälp att välja ut och erbjuda den vård som gör största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad. Bland annat är förebyggande vård och tidig upptäckt viktiga delar för att minska komplikationer hos patienterna. Genom nationella riktlinjer får beslutsfattare bättre möjligheter att både se de behov som finns för sjukdomsgruppen och därmed även kunna fördela resurserna efter behoven. Riktlinjerna ger även förutsättningar för att vården följs upp på ett mer enhetligt och säkert sätt.
Hur påverkas patienterna och deras närstående?
Riktlinjerna innebär att vården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed en god och säker vård. Ett exempel inom patientutbildningsområdet är att riktlinjerna granskar ett flertal olika typer av metoder för patientundervisning för att se vilken som har störst patientnytta. Vården kan sedan prioritera de utbildningsmetoder som har störst effekt till en rimlig kostnad. Patienterna får tillgång till utvärderade, evidensbaserade utbildningsmetoder och därmed ökar möjligheten för dem att uppnå en god hälsa. Riktlinjerna medför även att vården för personer med diabetes blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.
Indikatorer
Riktlinjerna innehåller utöver rekommendationer även indikatorer. Några få generella indikatorer arbetas in i det kommande nationella indikatorsetet för God vård. Övriga indikatorer som är kopplade till riktlinjens rekommendationer och prioriteringar.
Organisation och deltagare
Diabetesriktlinjerna har tagits fram i projektform. Socialstyrelsen leder arbetet. Ett urval av deltagarna presenteras här.