Typ 2-diabetes (nydebuterad utan känd hjärt–kärlsjukdom)

  • Tillstånd: Typ 2-diabetes (nydebuterad utan känd hjärt-kärlsjukdom)
  • Åtgärd: Intensivbehandling med målet att sänka HbA1c

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har stor effekt på avgörande effektmått (komplikationer och hjärt–kärlsjukdom) och en låg till måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med standardbehandling.

Anpassning till mest sjuka äldre: Åtgärden bör anpassas efter individuella förutsättningar. Nyttan med att förebygga komplikationer kan vara liten med tanke på kort kvarvarande livstid. Även eventuellt minskande insulinbehov vid stigande ålder bör beaktas.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Den dominerande orsaken till ohälsa och död vid typ 2-diabetes är hjärt–kärlsjukdom. Komplikationer från ögon, njurar och nerver är liksom vid typ 1-diabetes ett betydande problem, som bidrar till att försämra hälsotillstånd och livskvalitet och kan ge upphov till varierande grad av synnedsättning, svår njurskada med behov av dialys eller transplantation samt fotsår med risk för amputation. Risken för både hjärt–kärlsjukdom och övriga senkomplikationer ökar med stigande blodglukosnivå och antal år man haft sjukdomen. Vid typ 2-diabetes kan diabeteskomplikationer förekomma vid diagnos, vilket tolkats som att diabetestillståndet föregått diagnosen med ett varierande antal år. Sambandet mellan HbA1c och hjärt-kärlsjukdom är inte lika starkt som för komplikationer orsakade av förändringar i de små kärlen (mikroangiopati).

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 2-diabetes som intensivbehandlats från diagnostillfället

  • tycks risken för hjärt–kärlsjukdom vara mindre på lång sikt (begränsat vetenskapligt underlag
  • minskar risken för allvarliga komplikationer från ögon (starkt vetenskapligt underlag)
  • ökar risken för allvarlig hypoglykemi. Risken är beroende av vilken typ av läkemedel eller kombination av läkemedel som används (starkt vetenskapligt underlag)
  • ökar risken för viktuppgång. Risken är beroende av vilken typ av läkemedel eller kombination av läkemedel som används (starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden medför risk för hypoglykemi och viktuppgång beroende på vilken typ av läkemedel eller kombination av läkemedel som används.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det vetenskapliga underlaget för denna tillstånds- och åtgärdskombination togs fram av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och publicerades 2009. En uppdatering av SBU:s litteratursökning identifierade två systematiska översikter [1] och [2]. Socialstyrelsens bedömning är att slutsatserna om effekt av intensiv insulinbehandling vid typ 1-diabetes inte har förändrats påtagligt.

Slutsatserna baseras på fyra mycket stora och välgjorda studier (UKPDS [3, 4], ACCORD [5], ADVANCE [6] och VADT [7]). Dessa studier omfattar vardera mellan 1 700 och 11 000 patienter som följts i upp till tio år. Underlaget presenteras närmare i SBU:s rapport [8].

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Vid typ 2-diabetes medför intensivbehandling med målet att sänka HbA1c en låg till måttlig kostnad per QALY (viss evidens). Sex granskade hälsoekonomiska studier [9–14] har jämfört intensivbehandling med sedvanlig vård samt undersökt kostnader i förhållande till komplikationsfria år, vunna levnadsår och QALY. Tre studier har genomförts i direkt anslutning till UKPDS-studien [10, 13, 14]. Tre studier har specifikt beaktat betydelsen av ålder vid insjuknande i beräkningarna av kostnadseffektivitet, och finner att kostnaden per QALY blir högre ju äldre personen som insjuknar är [9, 11, 12]. En studie visar att för personer med typ 2-diabetes och övervikt (BMI över 25,6) är intensivbehandling med metformin en dominant strategi jämfört med sedvanlig vård (lägre kostnader och fler vunna levnadsår) [10].

Referenser

  1. Intensive glycaemic control for patients with type 2 diabetes: systematic review with meta-analysis and trial sequential analysis of randomised clinical trials. BMJ. 2011.
  2. Boussageon, et al. Effect of intensive glucose lowering treatment on all cause mortality, cardiovascular death, and microvascular events in type 2 diabetes: meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ. 2011; 343.
  3. Intensive blood-glucose control with sulphonylureas or insulin compared with conventional treatment and risk of complications in patients with type 2 diabetes (UKPDS 33). UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Lancet. 1998; 352(9131):837–53.
  4. Effect of intensive blood-glucose control with metformin on complications in overweight patients with type 2 diabetes (UKPDS 34). UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Lancet. 1998; 352(9131):854–65.
  5. Gerstein, HC, Miller, ME, Byington, RP, Goff, DC, Jr., Bigger, JT, Buse, JB, et al. Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes. N Engl J Med. 2008; 358(24):2545–59.
  6. Patel, A, MacMahon, S, Chalmers, J, Neal, B, Billot, L, Woodward, M, et al. Intensive blood glucose control and vascular outcomes in patients with type 2 diabetes. N Engl J Med. 2008; 358(24):2560–72.
  7. Duckworth, W, Abraira, C, Moritz, T, Reda, D, Emanuele, N, Reaven, PD, et al. Glucose control and vascular complications in veterans with type 2 diabetes. N Engl J Med. 2009; 360(2):129–39.
  8. SBU. Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes. 2009.
  9. Huang, ES, Shook, M, Jin, L, Chin, MH, Meltzer, DO. The impact of patient preferences on the cost-effectiveness of intensive glucose control in older patients with new-onset diabetes. Diabetes Care. 2006; 29(2):259–64.
  10. Clarke, PM, Gray, AM, Briggs, A, Stevens, RJ, Matthews, DR, Holman, RR. Cost-utility analyses of intensive blood glucose and tight blood pressure control in type 2 diabetes (UKPDS 72). Diabetologia. 2005; 48(5):868–77.
  11. Earnshaw, SR, Richter, A, Sorensen, SW, Hoerger, TJ, Hicks, KA, Engelgau, M, et al. Optimal allocation of resources across four interventions for type 2 diabetes. Med Decis Making. 2002; 22(5 Suppl):S80–91.
  12. Cost-effectiveness of intensive glycemic control, intensified hypertension control, and serum cholesterol level reduction for type 2 diabetes. JAMA. 2002; 287(19):2542–51.
  13. Clarke, P, Gray, A, Adler, A, Stevens, R, Raikou, M, Cull, C, et al. Cost-effectiveness analysis of intensive blood-glucose control with metformin in overweight patients with type II diabetes (UKPDS No. 51). Diabetologia. 2001; 44(3):298–304.
  14. Gray, A, Raikou, M, McGuire, A, Fenn, P, Stevens, R, Cull, C, et al. Cost effectiveness of an intensive blood glucose control policy in patients with type 2 diabetes: economic analysis alongside randomised controlled trial (UKPDS 41). United Kingdom Prospective Diabetes Study Group. BMJ. 2000; 320(7246):1373–8.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94