Typ 2-diabetes med otillräcklig glukoskontroll vid behandling med metformin som monoterapi

  • Tillstånd: Typ 2-diabetes med otillräcklig glukoskontroll vid behandling med metformin som monoterapi
  • Åtgärd: Repaglinid som tillägg till metformin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har effekt på HbA1c i kombination med den långa erfarenheten av behandlingen.

Anpassning till gruppen mest sjuka äldre: Beakta svagare hypoglykemisymtom.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Typ 2-diabetes behandlas efter diagnos vanligtvis med livsstilsåtgärder samt tillägg av orala glukossänkande läkemedel. Hos många patienter fortskrider sjukdomen och annan läkemedelsbehandling är indicerad. Behandling med repaglinid som tillägg till metformin vid typ 2-diabetes med otillräcklig glukoskontroll vid behandling med metformin som monoterapi har bedömts.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 2-diabetes med otillräcklig glukoskontroll vid behandling med metformin i monoterapi

  • ger repaglinid som tillägg till metformin en ytterligare sänkning av HbA1c med cirka cirka 11 mmol/mol (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ger repaglinid som tillägg till metformin en viktuppgång med cirka 3 kg (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma om repaglinid som tillägg till metformin medför ökad risk för hypoglykemier.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Repaglinid som tillägg till metformin medför risk för viktökning,

Vilka studier ingår i granskningen?

En randomiserad kontrollerad studie med sammanlagt 54 personer i de relevanta jämförelsegrupperna hittades [1]. Efter 4–5 månaders behandling (4–8 veckor dostitrering följt av 3 månaders underhållsbehandling) hade gruppen som fått repaglinid som tillägg till metformin nått en HbA1c-nivå som var cirka en procentenhet lägre än metformingruppen. Gruppen med tillägg av repaglinid ökade mer i vikt. Evidensstyrkan dras ned av att underlaget utgörs av endast en liten studie.

Vid uppdaterad litteratursökning har en översikt tillkommit [2]. Översikten och metaanalysen omfattar 22 studier, senast uppdaterad i november 2013. Den poolade medeldifferensen för HbA1c mot metformin var 1,2 procent (95 procent konfidensintervall, KI, 0,8–1,2) eller 13 mmol/mol. Den relativa risken för hypoglykemi för repaglinid + metformin mot metformin i monoterapi var 1,21 (95 procent, KI 0,72–2,04). Författarna påpekar dock att de flesta studierna hade en låg metodologisk kvalitet och att studiedurationen var kort.

Sammanfattningsvis ligger sänkningen av HbA1c på likvärdig nivå som i tidigare studier, vilket bekräftar slutsatsen. För hypoglykemiförekomsten bedöms data i denna översikt som mer osäkra, och även här kvarstår slutsatsen i det tidigare dokumentet.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas översiktsartiklar för aktuell frågeställning. De översiktsartiklar som identifierades gällde antingen repaglinid i monoterapi [3–5], eller glinider som grupp i tillägg till metformin [6, 7].

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar eftersom underlaget från TLV saknar beräkning av kostnadseffektivitet för repaglinid som tillägg till metformin jämfört med andra relevanta kombinationsbehandlingar.

Referenser

  1. Moses, R, Slobodniuk, R, Boyages, S, Colagiuri, S, Kidson, W, Carter, J, et al. Effect of Repaglinide addition to Metformin monotherapy on glycemic control in patients with type 2 diabetes. Diabetes Care. 1999; 22:119–24.
  2. Yin, J, Deng, H, Qin, S, Tang, W, Zeng, L, Zhou, B. Comparison of repaglinide and metformin versus metformin alone for type 2 diabetes: a meta-analysis of randomized controlled trials. Diabetes Res Clin Pract. 2014; 105(3):e10–5.
  3. Bennett, WL, Maruther, NM, Singh, S, Segal, JB, Wilson, LM, Chatterjee, R, et al. Comparative effectiveness and safety of medications for type 2 diabetes: an update including new drugs and 2-drug combinations (Structured abstract). Ann Intern Med; 2011. p. 602–13.
  4. Bolen, S, Feldman, L, Vassy, J, Wilson, L, Yeh, HC, Marinopoulos, S, et al. Systematic review: comparative effectiveness and safety of oral medications for type 2 diabetes mellitus. Ann Intern Med. 2007; 147(6):386–99.
  5. Srinivasan, B, Taub, N, Khunti, K, Davies, M. Diabetes: glycaemic control in type 2. Clin Evid (Online). 2008; 03:609.
  6. Liu, SC, Tu, YK, Chien, MN, Chien, KL. Effect of antidiabetic agents added to metformin on glycaemic control, hypoglycaemia and weight change in patients with type 2 diabetes: a network meta-analysis. Diabetes, obesity & metabolism. 2012; 14(9):810–20.
  7. Phung, OJ, Scholle, JM, Talwar, M, Coleman, CI. Effect of noninsulin antidiabetic drugs added to metformin therapy on glycemic control, weight gain, and hypoglycemia in type 2 diabetes. JAMA. 2010; 303(14):1410–8.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94