Typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll

  • Tillstånd: Typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll
  • Åtgärd: Pioglitazon i monoterapi

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är risken för biverkningar (till exempel frakturer och ödem).

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Typ 2-diabetes behandlas efter diagnos vanligtvis med livsstilsåtgärder samt tillägg av orala glukossänkande läkemedel vid otillräcklig glukoskontroll. Behandling med pioglitazon i monoterapi vid typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll har bedömts.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll ger behandling med pioglitazon i monoterapi

  • samma sänkning av HbA1c som metformin och sulfonureider (starkt vetenskapligt underlag).
  • lägre risk för död, akut hjärtinfarkt och stroke jämfört med aktiv komparator, placebo alternativt ingen terapi (begränsat vetenskapligt underlag).
  • ökad risk för ödem, men inte för hypoglykemi, jämfört med aktiv komparator, placebo alternativt ingen terapi (måttlig starkt vetenskapligt underlag)
  • risk för viktökning jämfört med aktiv komparator, placebo alternativt ingen terapi (starkt vetenskapligt underlag)
  • liten ökning av risk för cancer i urinblåsan (måttlig starkt vetenskapligt underlag)
  • fördubblad risk för frakturer hos kvinnor men inte för män (måttlig starkt vetenskapligt underlag)

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Biverkningar och oönskade effekter är angivna som evidensgraderade slutsatser ovan.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen identifierade tre systematiska översikter [1–3]. Tre systematiska översikter [4–6] från tidigare sökning 2008 ingår också i underlaget.

Baserat på 865 patienter i en subgruppsanalys ur den systematiska översikten av Lincoff [4] medför behandling med pioglitazon lägre risk för död, akut hjärtinfarkt och stroke jämfört med kontrollalternativen. Enligt Richter [6] och Mannucci [3] är inte resultaten entydiga från studierna. PROACTIVE-studien [6] visade effekt på det kombinerade effektmåttet död, hjärtinfarkt och stroke, men utanför den studien har det varit svårt att visa samma effekt utom för totalmortalitet [3]. Nitton studier (ett urval ur den systematiska översikten av Bolen [5]) visar att glitazonerna ger samma sänkning av HbA1c som metformin eller sulfonylurea. Risken för ödem ökar enligt studier (omfattande över 11 000 patienter) [7] som ingår i samma översikt. Risken för hypoglykemi är lägre än för sulfonylurea och samma som för metformin enligt studier som ingår i översikten av Bolen [5]. Baserat på data sammanfattade även i den systematiska översikten av Bolen [5] ökar vikten vid behandling med glitazoner jämfört med behandling med metformin eller sulfonylurea. Viktökningsrisken bekräftades även av Richter [6]. Behandling med pioglitazon tycks även medföra en liten ökning av risken för cancer i urinblåsan [8] och fördubbla risken för fraktur hos kvinnor, men inte hos män [2].

Saknas någon information i studierna?

Det saknas studier där man studerat morbiditet och mortalitet som primärt utfall med glitazoner i monoterapi.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Ferwana, M, Firwana, B, Hasan, R, Al-Mallah, MH, Kim, S, Montori, VM, et al. Pioglitazone and risk of bladder cancer: a meta-analysis of controlled studies. Diabet Med. 2013; 30(9):1026–32.
  2. Loke, YK, Singh, S, Furberg, CD. Long-term use of thiazolidinediones and fractures in type 2 diabetes: a meta-analysis. CMAJ. 2009; 180(1):32–9.
  3. Mannucci, E, Monami, M, Lamanna, C, Gensini, GF, Marchionni, N. Pioglitazone and cardiovascular risk. A comprehensive meta-analysis of randomized clinical trials. Diabetes Obes Metab. 2008; 10(12):1221–38.
  4. Lincoff, AM, Wolski, K, Nicholls, SJ, Nissen, SE. Pioglitazone and risk of cardiovascular events in patients with type 2 diabetes mellitus: a meta-analysis of randomized trials. JAMA. 2007; 298(10):1180–8.
  5. Bolen, S, Feldman, L, Vassy, J, Wilson, L, Yeh, HC, Marinopoulos, S, et al. Systematic review: comparative effectiveness and safety of oral medications for type 2 diabetes mellitus. Ann Intern Med. 2007; 147(6):386–99.
  6. Richter, B, Bandeira-Echtler, E, Bergerhoff, K, Clar, C, Ebrahim, SH. Pioglitazone for type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev. 2006; (4):CD006060.
  7. Berlie, HD, Kalus, JS, Jaber, LA. Thiazolidinediones and the risk of edema: a meta-analysis. Diabetes Res Clin Pract. 2007; 76(2):279–89.
  8. Lewis, JD, Ferrara, A, Peng, T, Hedderson, M, Bilker, WB, Quesenberry, CP, Jr., et al. Risk of bladder cancer among diabetic patients treated with pioglitazone: interim report of a longitudinal cohort study. Diabetes Care. 2011; 34(4):916–22.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94