Typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll

  • Tillstånd: Typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll
  • Åtgärd: Metformin i monoterapi

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på avgörande effektmått (komplikationer och dödlighet) samt effekt på HbA1c.

Anpassning till gruppen mest sjuka äldre: Beakta fortskridande nedsättning av njurfunktion samt annan organsvikt vid hög ålder.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Typ 2-diabetes behandlas efter diagnos vanligtvis med livsstilsåtgärder samt tillägg av orala glukossänkande läkemedel vid otillräcklig glukoskontroll. Behandling med metformin i monoterapi vid typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll har bedömts.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll

  • minskar behandling med metformin risken för mikro- och makroangiopati samt mortalitet jämfört med SU eller insulin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ger metforminbehandling HbA1c-sänkning likvärdig med SU, repaglinid och glitazoner (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • medför behandling med metformin mer gastrointestinala biverkningar och mindre viktuppgång än många andra perorala antidiabetika (starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Behandling med metformin är behäftat med gastrointestinala biverkningar i högre grad än många andra perorala antidiabetika.

Vilka studier ingår i granskningen?

Senaste litteratursökning är utförd 2008. Socialstyrelsens bedömning är att det inte funnits behov av ny litteratursökning.

Litteratursökningen 2008 identifierade en systematisk översikt [1] från Cochrane över 29 randomiserade kontrollerade studier som studerar metformin i monoterapi. Den största och längsta av de ingående studierna UKPDS [2] visar att behandling med metformin av överviktiga patienter med typ 2‑diabetes minskar risken för alla diabetesrelaterade händelser (plötslig död, död i hyper- eller hypoglykemi, dödlig eller icke-dödlig hjärtinfarkt, angina, hjärtsvikt, stroke, njursvikt, amputation, glaskroppsblödning, retinopati som fordrat behandling med laser, blindhet eller kataraktoperation) (relativ risk 0,78) och total dödlighet (relativ risk 0,73) jämfört med sulfonureider eller insulin.

Två välgjorda systematiska översikter [1, 3] kommer fram till olika resultat om huruvida metformin har en bättre eller lika bra HbA1c-sänkande effekt som sulfonureider. Den HbA1c-sänkande effekten får betraktas som likvärdig hos metformin och glitazoner [3–5]. Metformin har en något bättre HbA1c-sänkande effekt, men fler gastrointestinala biverkningar än vildagliptin. Behandling med metformin är behäftat med gastrointestinala biverkningar i högre grad än många andra perorala antidiabetika.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Saenz, A, Fernandez-Esteban, I, Mataix, A, Ausejo, M, Roque, M, Moher, D. Metformin monotherapy for type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev. 2005; (3):CD002966.
  2. Effect of intensive blood-glucose control with metformin on complications in overweight patients with type 2 diabetes (UKPDS 34). UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Lancet. 1998; 352(9131):854–65.
  3. Bolen, S, Feldman, L, Vassy, J, Wilson, L, Yeh, HC, Marinopoulos, S, et al. Systematic review: comparative effectiveness and safety of oral medications for type 2 diabetes mellitus. Ann Intern Med. 2007; 147(6):386–99.
  4. Kahn, SE, Haffner, SM, Heise, MA, Herman, WH, Holman, RR, Jones, NP, et al. Glycemic durability of rosiglitazone, metformin, or glyburide monotherapy. N Engl J Med. 2006; 355(23):2427–43.
  5. Schweizer, A, Couturier, A, Foley, JE, Dejager, S. Comparison between vildagliptin and metformin to sustain reductions in HbA(1c) over 1 year in drug-naive patients with Type 2 diabetes. Diabet Med. 2007; 24(9):955–61.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94