Typ 2-diabetes med fetma (BMI 30-35 kg/m2) och svårighet att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll

  • Tillstånd: Typ 2-diabetes med fetma (BMI 30-35 kg/m2) och svårighet att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll
  • Åtgärd: Fetmakirurgi

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Osäkerhet i underlaget talar för att fler studier behövs innan åtgärden börjar utföras rutinmässigt.

Kommentar: Systematisk uppföljning bör ske genom registrering i SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Registry)

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

I det nationella kvalitetsregistret Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) med drygt 50 000 överviktsingrepp ingår i huvudsak patienter med BMI >35 kg/m2. I registret noteras att cirka 14 procent av patienterna har farmakologiskt behandlad diabetes [1]. Fetmakirurgi är en etablerad kirurgisk standardbehandling, som ökat tiofalt i volym i Sverige det senaste decenniet [1]. Sedan 2011 har dock antalet operationer minskat och under 2015 utfördes drygt 6 000 operationer. Under senare år har ingreppet sleeve gastrectomy tillkommit och under 2015 stod gastric bypass (GBP) för 71 procent och sleeve för 27 procent av samtliga ingrepp [1]. Idag kan viktreducerande (bariatrisk) kirurgi erbjudas till individer med BMI ≥40 kg/m2, samt individer med BMI ≥35 kg/m2 som har fetmarelaterad sjukdom, i synnerhet typ 2-diabetes [2]. Frågan om fetmakirurgi vid svårkontrollerad typ 2-diabetes och BMI <35 kg/m2 har lyfts både på nationell och internationell nivå [3, 4].

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 30-35 kg/m2) och svårighet att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll

  • kan fetmakirurgi ge större möjlighet till remission av diabetessjukdomen vid ett till tre års uppföljningstid jämfört med icke-kirurgisk standardbehandling (begränsat starkt vetenskapligt underlag).
  • ger fetmakirurgi troligtvis en förbättring av den glykemiska kontrollen (HbA1c) under ett till tre års uppföljningstid jämfört med icke-kirurgisk behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • sänker fetmakirurgi troligen BMI jämfört med icke kirurgisk standardbehandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag)

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att kunna bedöma effekten på mortalitet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Förekomsten av kirurgiska komplikationer varierade från fyra till 17 %, med alltifrån lindriga till mer allvarliga komplikationer som krävde kirurgisk behandling.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt, en HTA rapport [2] med fyra RCT och sex kohortstudier (två rapporterade från samma material) som jämförde bariatrisk kirurgi med medicinsk behandling av T2D patienter med BMI <35 kg/m2. Studierna hade brister i huvudsak relaterade till korta upp-följningstider, överförbarhet (olika interventioner), oklarheter i patienturval och bristande precision.

Slutsatserna baseras på 176 personer för effektmått A mortalitet, 182 personer för effektmått B remission av T2D, 51 personer för effektmått C hälsorelaterad livskvalitet, 439 personer för effektmått D glykemisk kontroll (HbA1c) och 540 personer för effektmått E sänkning av BMI.
Totalt studerades 540 personer med typ 2-diabetes och BMI <35 kg/m2.

Interventionsgruppen genomgick bariatrisk kirurgi (olika operationstekniker) och kontrollgruppen fick farmakologisk behandling och livsstilsförändringar.

Mer information om litteratursökningen inklusive exkluderade studier återfinns i HTA rapporten[2].

Saknas någon information i studierna?

Kunskap om långsiktig patientnytta och säkerhet saknas och det finns idag inga resultat som indikerar minskad risk för kardiovaskulära sjukdomar, cancer eller dödlighet. Det finns därför behov av större studier med längre uppföljningstid där effekt på kardiovaskulär sjukdom och död kan utvärderas.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. SOReg Årsrapport 2015-Del 1.  2016  [cited; Available from: http://www.ucr.uu.se/soreg/component/edocman/2016-06-09-arsrapport-2015-del-1
  2. Fändriks. Bariatric surgery for diabetes mellitus type 2 control in adults with BMI<35 kg/m2.  2016  [cited; Available from: https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/HTA-centrum/HTA-rapporter/HTA-report%20Bariatric%20surgery%20for%20diabetes%20mellitus%20type%202.pdf
  3. Rubino, F, Nathan, DM, Eckel, RH, Schauer, PR, Alberti, KG, Zimmet, PZ, et al. Metabolic Surgery in the Treatment Algorithm for Type 2 Diabetes: A Joint Statement by International Diabetes Organizations. Diabetes care. 2016; 39(6):861-77.
  4. Eliasson. Bariatrisk kirurgi gav bättre blodsockerkontroll vid BMI under 35. Läkartidningen 2017; (11):114.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Screening, prevention och levnadsvanor

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94