Typ 1-diabetes utan problem med återkommande hyper- och hypoglykemi

  • Tillstånd: Typ 1-diabetes utan problem med återkommande hyper- och hypoglykemi
  • Åtgärd: Insulinpump (kontinuerlig subkutan insulininfusion – CSII)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är den lägre svårighetsgraden i jämförelse med den grupp av patienter som har problem med kraftigt svängande blodglukos. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt eller saknas för avgörande och viktiga effektmått (komplikationer, dödlighet, ketoacidos, behandlingstillfredsställelse). Åtgärden har viss effekt på HbA1c.

Kommentar: Kostnaden är sannolikt lägre jämfört med kombinationen av mätare och pump. Det finns dock en osäkerhet om kostnadseffektiviteten.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Insulinbehandling vid diabetes består av både mätning av blodglukos och insulintillförsel med hjälp av injektioner eller insulinpump. Patienten kan ha olika kombinationer av dessa metoder. Insulinpump (CSII) kan användas tillsammans med egna mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor (SMBG) eller tillsammans med kontinuerlig subkutan glukosmätning (CGM).

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en sammmanvägt måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 1-diabetes utan problem av återkommande hyper- och hypoglykemi

  • finns ingen skillnad i risk för svåra hypoglykemier vid behandling med insulinpump jämfört med intensiv injektionsbehandling efter 4–6 månader (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling med insulinpump ge en minskning av HbA1c vid 4–9 månader med cirka 3,3 mmol/mol jämfört med multipla dagliga injektioner (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av insulinpump jämfört med intensiv injektionsbehandling avseende livskvalitet och behandlingstillfredsställelse
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av insulinpump jämfört med intensiv injektionsbehandling avseende risk för senkomplikationer, dödlighet och ketoacidos.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Infektioner kan uppstå om man inte rengör huden före insättandet av nålen för kontinuerlig glukosmätning eller när man byter infusionsset. En studie av kontinuerlig glukosmätning [1] har rapporterat reaktioner med röda irriterande utslag som kliar där sensorn stuckits in i huden och fästs med tejp. Symtom som inflammation i underhuden (cellulitis) har också observerats vid användning av glukosmätare med integrerad insulinpump [2]. Det finns en risk för tekniska problem med sensorn och av den anledningen är det viktigt att sensorn kalibreras regelbundet med blodglukosvärdena tagna med teststickor.

Vilka studier ingår i granskningen?

Underlaget baseras på SBU:s Alert-rapport 2013-03: Insulinpumpar vid diabetes. Kompletterande evidensgradering av effekten på HbA1c utfördes av Socialstyrelsen och baseras på data summerade i en SÖ [3] som identifierats i SBU:s systematiska litteraturgenomgång.

Saknas någon information i studierna?

Det finns otillräcklig information avseende långtidseffekter på blodglukosnivåer, hypoglykemier och HbA1c.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Wojciechowski, P, Rys, P, Lipowska, A, Gaweska, M, Malecki, MT. Efficacy and safety comparison of continuous glucose monitoring and self-monitoring of blood glucose in type 1 diabetes: systematic review and meta-analysis. Polskie Archiwum Medycyny Wewnetrznej. 2011; 121(10):333-43.
  2. Bergenstal, RM, Tamborlane, WV, Ahmann, A, Buse, JB, Dailey, G, Davis, SN, et al. Effectiveness of sensor-augmented insulin-pump therapy in type 1 diabetes. N Engl J Med. 2010; 363(4):311-20.
  3. Yeh, HC, Brown, TT, Maruthur, N, Ranasinghe, P, Berger, Z, Suh, YD, et al. Comparative effectiveness and safety of methods of insulin delivery and glucose monitoring for diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis. Ann Intern Med. 2012; 157(5):336-47.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94