Typ 1-diabetes utan problem av återkommande hyper- och hypoglykemi

  • Tillstånd: Typ 1-diabetes utan problem av återkommande hyper- och hypoglykemi
  • Åtgärd: Kortvarig kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostiskt syfte

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har lägre svårighetsgrad än vid svängande blodglukos. Det saknas vetenskapligt stöd för effekt.

Kommentar: Det finns en osäkerhet om kostnadseffektiviteten. Åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Blodglukos kan mätas av patienten själv med teststickor (self monitoring of blood glucose, SMBG) eller kontinuerligt via en subkutan sensor (continuous subcutaneous glucose monitoring, CGM). Eftersom blodglukoshalten varierar under och mellan dygnen ger upprepade blodglukosbestämningar (systematisk testning) ett underlag för optimering av terapin. Det finns i dag flera produkter för kontinuerlig glukosmätning. På senare år har det skett en snabb utveckling på området, men förekomsten och valet av teknisk lösning varierar över landet för olika grupper av patienter.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 1-diabetes utan problem av återkommande hyper- och hypoglykemi

  • tycks kortvarig kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostisk syfte inte resultera i förändring av HbA1c efter tre till fem månader (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Infektioner kan uppstå om man inte rengör huden före insättandet av nålen för kontinuerlig glukosmätning. En studie av kontinuerlig glukosmätning [1] har rapporterat reaktioner med röda irriterande utslag som kliar där sensorn stuckits in i huden och fästs med tejp. Symtom som inflammation i underhuden (cellulitis) har också observerats vid användning av glukosmätare med integrerad insulinpump [2]. Det finns en risk för att tekniska problem kan uppstå med sensorn och av den anledningen är det viktigt att den kalibreras regelbundet med blodglukosvärdena tagna med teststickor.

Vilka studier ingår i granskningen?

Vid litteratursökningen 2008 identifierades en randomiserad kontrollerad studie [3] med 162 patienter, varav hälften vuxna, som dock inte redovisats separat. Studien genomfördes i Sverige med en sensor (CGMS/Guardian RT-sensor) som finns tillgänglig här. I en arm av studien undersöktes kortvarig kontinuerlig glukosmonitorering med direktavläsning i diagnostiskt syfte. Studien visade ingen signifikant förändring av HbA1c efter tre månader. Vid uppdaterad sökning 2013 identifierades ytterligare en RCT [4] med 123 gravida kvinnor med typ 1-diabetes (och 31 med typ 2). Kvinnorna randomiserades till att använda kontinuerlig subkutan glukosmätning (som följdes upp av vårdgivare för att optimera glukoskontrollen) under sex dagar vid 8, 12, 21, 27 och 33 veckor i tillägg till sedvanlig vård – eller till att endast erhålla vanlig vård. I båda grupperna utfördes egenmätning sju gånger dagligen. Ingen skillnad i HbA1c sågs efter 33 veckor. Ingen skillnad sågs heller i förekomst av hypoglykemier eller förekomst av LGA-barn (eller andra graviditetsrelaterade utfallsmått).

Saknas någon information i studierna?

Det finns otillräcklig information avseende långtidseffekter på blodglukosnivåer, hypoglykemier och HbA1c.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Wojciechowski, P, Rys, P, Lipowska, A, Gaweska, M, Malecki, MT. Efficacy and safety comparison of continuous glucose monitoring and self-monitoring of blood glucose in type 1 diabetes: systematic review and meta-analysis. Polskie Archiwum Medycyny Wewnetrznej. 2011; 121(10):333–43.
  2. Bergenstal, RM, Tamborlane, WV, Ahmann, A, Buse, JB, Dailey, G, Davis, SN, et al. Effectiveness of sensor-augmented insulin-pump therapy in type 1 diabetes. N Engl J Med. 2010; 363(4):311–20.
  3. Deiss, D, Bolinder, J, Riveline, JP, Battelino, T, Bosi, E, Tubiana-Rufi, N, et al. Improved glycemic control in poorly controlled patients with type 1 diabetes using real-time continuous glucose monitoring. Diabetes Care. 2006; 29(12):2730–2.
  4. Secher, AL, Ringholm, L, Andersen, HU, Damm, P, Mathiesen, ER. The effect of real-time continuous glucose monitoring in pregnant women with diabetes: a randomized controlled trial. Diabetes Care. 2013; 36(7):1877–83.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94