Typ 1-diabetes med problem av återkommande hyper- och hypoglykemi

  • Tillstånd: Typ 1-diabetes med problem av återkommande hyper- och hypoglykemi
  • Åtgärd: Kontinuerlig glukosmätning integrerad med insulinpump (SAP, sensor augmented pump therapy)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget är samtidigt otillräckligt för avgörande och viktiga effektmått (svår hypoglykemi, ketoacidos, livskvalitet). Åtgärden har viss effekt på HbA1c och behandlingstillfredsställelse.

Kommentar: Större svårighetsgrad jämfört med patient med svängande blodglukos. Åtgärden har bättre effekt än bara pump, men det går inte att avgöra om sensor eller pump är avgörande. Det finns en osäkerhet om kostnadseffektiviteten.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Insulinbehandling vid diabetes består av både mätning av blodglukos och insulintillförsel med hjälp av injektioner eller insulinpump. Blodglukos kan mätas av patienten själv med teststickor (self monitoring of blood glucose, SMBG) eller kontinuerligt via en subkutan sensor (continuous subcutaneous glucose monitoring, CGM). Eftersom blodglukoshalten varierar under och mellan dygnen ger upprepade blodglukosbestämningar (systematisk testning) ett underlag för optimering av terapin. Det finns i dag flera produkter för kontinuerlig glukosmätning. Kontinuerlig glukosmätning kan även kombineras med insulinpump, en behandlingsform som kallas sensor augmented pump therapy (SAP). På senare år har det skett en snabb utveckling på området, men förekomsten och valet av teknisk lösning varierar över landet för olika grupper av patienter.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en sammmanvägt stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 1-diabetes med problem av återkommande hyper- och hypoglykemi

  • ger behandling med SAP högre behandlingstillfredsställelse efter 12 månader jämfört med intensiv injektionsbehandling och teststickor (begränsat vetenskapligt underlag)
  • finns det inte någon skillnad i risk för svår hypoglykemi vid behandling med SAP jämfört med intensiv injektionsbehandling och teststickor efter 12 månader (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling med SAP ge en minskning av HbA1c vid 6–12 månader med cirka 6,6 till 13 mmol/mol jämfört med intensiv injektionsbehandling och teststickor (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av SAP jämfört med intensiv injektionsbehandling och teststickor avseende risken för svår hypoglykemi, ketoacidos och livskvalitet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Infektioner kan uppstå om man inte rengör huden före insättandet av nålen för kontinuerlig glukosmätning eller när man byter infusionsset. En studie av kontinuerlig glukosmätning [1] har rapporterat reaktioner med röda irriterande utslag som kliar där sensorn stuckits in i huden och fästs med tejp. Symtom som inflammation i underhuden (cellulitis) har också observerats vid användning av glukosmätare med integrerad insulinpump [2]. Det finns en risk för tekniska problem med sensorn och av den anledningen är det viktigt att sensorn kalibreras regelbundet med blodglukosvärdena tagna med teststickor.

Vilka studier ingår i granskningen?

Underlaget baseras på SBU:s Alert-rapport 2013-04: Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes och 2013-03: Insulinpumpar vid diabetes. Kompletterande evidensgradering av effekten på HbA1c utfördes av Socialstyrelsen och baseras på data från två studier [2, 3] som identifierats i SBU:s systematiska litteraturgenomgång.

Saknas någon information i studierna?

Det finns otillräcklig information avseende långtidseffekter på blodglukosnivåer, hypoglykemier och HbA1c.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar. Underlaget från SBU (Alert-rapport nummer 2013‑04, 2013-03) visar att det saknas publicerade studier med relevans för svenska förhållanden men bedömer en hög kostnad per QALY för behandling med SAP jämfört med injektionsbehandling och teststickor. Det råder dock stor osäkerhet om huruvida beräkningen av kostnadseffektiviteten är överförbar på svenska förhållanden.

Referenser

  1. Wojciechowski, P, Rys, P, Lipowska, A, Gaweska, M, Malecki, MT. Efficacy and safety comparison of continuous glucose monitoring and self-monitoring of blood glucose in type 1 diabetes: systematic review and meta-analysis. Polskie Archiwum Medycyny Wewnetrznej. 2011; 121(10):333-43.
  2. Bergenstal, RM, Tamborlane, WV, Ahmann, A, Buse, JB, Dailey, G, Davis, SN, et al. Effectiveness of sensor-augmented insulin-pump therapy in type 1 diabetes. N Engl J Med. 2010; 363(4):311-20.
  3. Hermanides, J, Norgaard, K, Bruttomesso, D, Mathieu, C, Frid, A, Dayan, CM, et al. Sensor-augmented pump therapy lowers HbA(1c) in suboptimally controlled Type 1 diabetes; a randomized controlled trial. Diabet Med. 2011; 28(10):1158-67.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94