Typ 1-diabetes där behandling med insulin glargin ger upprepade nattliga hypoglykemier

  • Tillstånd: Typ 1-diabetes där behandling med insulin glargin ger upprepade nattliga hypoglykemier
  • Åtgärd: Långverkande insulinanalog: degludec

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden tycks minska risken för nattliga hypoglykemier jämfört med insulin glargin, samtidigt som den absoluta riskminskningen är liten och att det finns en osäkerhet om effekt och biverkningar på sikt samt att åtgärden innebär en måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med insulin glargin.

Anpassning till gruppen mest sjuka äldre: Beakta svagare hypoglykemisymtom.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Insulinpreparat kan variera till sin effekt. Rent kristallint insulin har en begränsad tidseffekt (upp till cirka sex timmar) och kräver därför upprepade injektioner under dygnet. Tidigt utvecklades därför, genom tillsats av protamin och zink, mer långverkande insulinpreparat (upp till cirka 16–20 timmar) som NPH-insuliner (Neutral-Protamin-Hagedorn). Under 1970-talet möjliggjordes framställning av humant insulin, som dock senare delvis ersattes av modifierade insulinanaloger med snabbare insättande effekt samt kortare eller längre verkningstid (cirka 24 timmar).

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en sammmanvägt mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 1‑diabetes där behandling med insulin glargin ger upprepade nattliga hypoglykemier

  • ger insulin degludec en HbA1c-sänkande effekt som är likvärdig med insulin glargin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • skiljer sig inte behandling med insulin degludec från insulin glargin med avseende på viktuppgång (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ger behandling med insulin degludec färre nattliga hypoglykemier jämfört med insulin glargin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten på allvarliga hypoglykemier.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen identifierade en nypublicerad systematisk översikt med meta-analys [1] där patienter som hade fått insulin tidigare i minst tre månader randomiserats till att få insulin degludec eller insulin glargin (non-inferiority-studier). Metaanalysen visar på en likvärdig effekt på HbA1c men visar att såväl antalet dagliga som nattliga hypoglykemier är vanligare med insulin glargin än med insulin degludec. Problemet med studien och övriga studier i ämnet i förhållandet till tillståndet är att inklusionskriterierna inte sammanfaller helt när det gäller typ 1-diabetes där behandling med insulin glargin ger upprepade nattliga hypoglykemier. Vi vet inget om antalet hypoglykemier eller om de ansågs vara problematiska innan patienterna randomiserades. Men då insulin degludec verkar ha lägre förekomst av nattliga hypoglykemier än insulin glargin så förefaller insulin degludec kunna ha en roll i behandlingsarsenalen på patientgruppen

Saknas någon information i studierna?

Information saknas om effekter på svåra hypoglykemier och på patienter som har problem med hypoglykemier vid inklusion.

Hälsoekonomisk bedömning

Baserat på granskade studier [2] och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) beslutsunderlag (dnr 344/2013) bedöms behandling med insulin degludec innebära en måttlig kostnad per vunnen QALY jämfört med insulin glargin.

Referenser

  1. Vora, J, Christensen, T, Rana, A, Bain, SC. Insulin Degludec Versus Insulin Glargine in Type 1 and Type 2 Diabetes Mellitus: A Meta-Analysis of Endpoints in Phase 3a Trials. Diabetes therapy : research, treatment and education of diabetes and related disorders. 2014.
  2. Ericsson, A, Pollock, RF, Hunt, B, Valentine, WJ. Evaluation of the cost-utility of insulin degludec vs insulin glargine in Sweden. Journal of medical economics. 2013; 16(12):1442-52.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94