Typ 1-diabetes

  • Tillstånd: Typ 1-diabetes
  • Åtgärd: Långverkande insulinanalog: degludec

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är osäkerhet om effekt och säkerhet på längre sikt, samt att åtgärden har en måttlig kostnad per vunnen QALY jämfört med behandling med insulin glargin.

Anpassning till gruppen mest sjuka äldre: Beakta svagare hypoglykemisymtom.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Insulinpreparat kan variera till sin effekt. Rent kristallint insulin har en begränsad tidseffekt (upp till cirka sex timmar) och kräver därför upprepade injektioner under dygnet. Tidigt utvecklades därför, genom tillsats av protamin och zink, mer långverkande insulinpreparat (upp till cirka 16–20 timmar) som NPH-insuliner (Neutral-Protamin-Hagedorn). Under 1970-talet möjliggjordes framställning av humant insulin, som dock senare delvis ersattes av modifierade insulinanaloger med snabbare insättande effekt samt kortare eller längre verkningstid (cirka 24 timmar).

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en sammmanvägt mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 1-diabetes:

  • ger behandling med insulin degludec en effekt på HbA1c som är likvärdig med insulin glargin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling med insulin degludec ge färre nattliga hypoglykemier jämfört med insulin glargin (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten på allvarliga hypoglykemier

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen identifierade en RCT [1] med totalt 629 patienter på långtidsbehandling (2 år). I studien jämförs behandling med insulin degludec med behandling med insulin glargin. Studien visar likvärdig effekt på HbA1c men att antalet nattliga hypoglykemier är vanligare med insulin glargin.

Två metaanalyser [2, 3] identifierades också men de exkluderades från analysen då den ena [2] slog ihop personer med typ 1- och typ 2‑diabetes i analyserna och den andra [3] inte var en systematisk översikt i egentlig bemärkelse eftersom den planerades i förväg för att poola ihop behandlingsstudierna vilket skulle kunna ge risk för bias. Metaanalyserna visar samma resultat som de två RCT-studierna – att det verkar finnas en skillnad i nattliga hypoglykemier till fördel för degludec – men då förekomsten av hypoglykemier är mycket högre hos patienter med typ 1-diabetes än patienter med typ 2‑diabetes så bör inte data slås ihop utan redovisas separat. Metaanalyserna visar samstämmiga resultat med RCTstudien av Bode [1].

Saknas någon information i studierna?

Uppgifter om eventuell påverkan på vikt saknas.

Hälsoekonomisk bedömning

Baserat på granskade studier [4] och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) beslutsunderlag (dnr 344/2013) bedöms behandling med insulin degludec innebära en måttlig kostnad per vunnen QALY jämfört med insulin glargin.

Referenser

  1. Bode, BW, Buse, JB, Fisher, M, Garg, SK, Marre, M, Merker, L, et al. Insulin degludec improves glycaemic control with lower nocturnal hypoglycaemia risk than insulin glargine in basal-bolus treatment with mealtime insulin aspart in Type 1 diabetes (BEGIN((R)) Basal-Bolus Type 1): 2-year results of a randomized clinical trial. Diabet Med. 2013; 30(11):1293-7.
  2. Monami, M, Mannucci, E. Efficacy and safety of degludec insulin: a meta-analysis of randomised trials. Curr Med Res Opin. 2013; 29(4):339-42.
  3. Ratner, RE, Gough, SC, Mathieu, C, Del Prato, S, Bode, B, Mersebach, H, et al. Hypoglycaemia risk with insulin degludec compared with insulin glargine in type 2 and type 1 diabetes: a pre-planned meta-analysis of phase 3 trials. Diabetes Obes Metab. 2013; 15(2):175-84.
  4. Ericsson, A, Pollock, RF, Hunt, B, Valentine, WJ. Evaluation of the cost-utility of insulin degludec vs insulin glargine in Sweden. Journal of medical economics. 2013; 16(12):1442-52.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94