Typ 1-diabetes

  • Tillstånd: Typ 1-diabetes
  • Åtgärd: Medellångverkande NPH-insulin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden är livräddande. Skillnaderna i effekt på HbA1c respektive hypoglykemier är så små mellan NPH-insulin och insulinanalogen detemir samt glargin vid typ 1-diabetes att de inte kan skiljas åt prioriteringsmässigt.

Anpassning till gruppen mest sjuka äldre: Beakta svagare hypoglykemisymtom.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Insulinpreparat kan variera till sin effekt. Rent kristallint insulin har en begränsad tidseffekt (upp till cirka sex timmar) och kräver därför upprepade injektioner under dygnet. Tidigt utvecklades därför, genom tillsats av protamin och zink, mer långverkande insulinpreparat (upp till cirka 16–20 timmar) som NPH-insuliner (Neutral-Protamin-Hagedorn). Under 1970-talet möjliggjordes framställning av humant insulin, som dock senare delvis ersattes av modifierade insulinanaloger med snabbare insättande effekt samt kortare eller längre verkningstid (cirka 24 timmar).

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en sammmanvägt mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid typ 1-diabetes

  • tycks behandling med insulin detemir inte ge någon skillnad i HbA1c jämfört med NPH-insulin (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling med insulin glargin inte ge någon skillnad i frekvens av allvarliga hypoglykemier jämfört med NPH-insulin (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling med insulin detemir ge färre allvarliga hypoglykemier jämfört med NPH-insulin (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling med insulin glargin inte ge någon skillnad i frekvens av nattliga hypoglykemier jämfört med NPH-insulin (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling med insulin detemir ge färre nattliga hypoglykemier jämfört med NPH-insulin (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av insulinanaloger jämfört med humant insulin på komplikationer, livskvalitet och död.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Underlaget utgörs av en heltäckande systematisk översikt [1] med senaste sökdatum april 2007. Översikten omfattar 68 randomiserade, kontrollerade studier där kortverkande insulinanaloger jämförs med humaninsulin och 49 studier där långverkande analoger jämförts med humaninsulin. Den systematiska översikten är väl genomförd och utförd av den kanadensiska motsvarigheten till SBU – The Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health (CADHT) och är en uppdatering av två tidigare sammanställningar [2, 3]. De ingående studierna har dock i många fall metodologiska brister. Inga studier var till exempel dubbelblinda och ”allocation concealment” var sällan beskriven. Många studier av insulin med kort till medellång duration visade svagheter i mätningar av HbA1c och var av sämre kvalitet.

För jämförelsen detemir mot NPH-insulin identifierades en senare översikt [4], som inkluderade väsentligen samma studier som översikten av Singh [1] och vars slutsatser stämmer överens med Singh [1]. För jämförelsen glargin mot NPH-insulin identifierades även en senare översikt [5] som inte användes då metaanalys av resultaten saknades och författarna angivit bindningar till företag.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

NPH-insulin har lägre behandlingskostnad än långverkande insulinanaloger. Baserat på modellbaserade analyser med livstidsperspektiv i granskade studier [6–10] samt TLV:s beslutsunderlag (dnr 444/2002; dnr 204/2007) bedöms behandling med långverkande insulinanaloger vid typ 1-diabetes innebära en låg till måttlig kostnad per vunnen QALY jämfört med NPH-insulin (viss evidens).

Referenser

  1. Singh, SR, Ahmad, F, Lal, A, Yu, C, Bai, Z, Bennett, H. Efficacy and safety of insulin analogues for the management of diabetes mellitus: a meta-analysis. CMAJ. 2009; 180(4):385-97.
  2. Banerjee, S, Tran, K, Li, H, Cimon, K, Daneman, D, Simpson, S, et al. Short-acting insulin analogues for diabetes mellitus: meta-analysis of clinical outcomes and assessment of costeffectiveness. Ottawa: Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health; 2007.
  3. Tran, K, Banerjee, S, Li, H, Cimon, K, Daneman, D, Simpson, SH, et al. Long-acting insulin analogues for diabetes mellitus: meta-analysis of clinical outcomes and assessment of costeffectiveness. Ottawa: Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health; 2007.
  4. Szypowska, A, Golicki, D, Groele, L, Pankowska, E. Long-acting insulin analogue detemir compared with NPH insulin in type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis. Polskie Archiwum Medycyny Wewnetrznej. 2011; 121(7-8):237-46.
  5. Garg, S, Moser, E, Dain, MP, Rodionova, A. Clinical experience with insulin glargine in type 1 diabetes. Diabetes Technol Ther. 2010; 12(11):835-46.
  6. Cameron, CG, Bennett, HA. Cost-effectiveness of insulin analogues for diabetes mellitus. CMAJ. 2009; 180(4):400-7.
  7. Grima, DT, Thompson, MF, Sauriol, L. Modelling cost effectiveness of insulin glargine for the treatment of type 1 and 2 diabetes in Canada. Pharmacoeconomics. 2007; 25(3):253-66.
  8. Tunis, SL, Minshall, ME, Conner, C, McCormick, JI, Kapor, J, Yale, JF, et al. Cost-effectiveness of insulin detemir compared to NPH insulin for type 1 and type 2 diabetes mellitus in the Canadian payer setting: modeling analysis. Curr Med Res Opin. 2009; 25(5):1273-84.
  9. Valentine, WJ, Aagren, M, Haglund, M, Ericsson, A, Gschwend, MH. Evaluation of the long-term cost-effectiveness of insulin detemir compared with neutral protamine hagedorn insulin in patients with type 1 diabetes using a basal-bolus regimen in Sweden. Scandinavian journal of public health. 2011; 39(1):79-87.
  10. Valentine, WJ, Jendle, J, Saraheimo, M, Thorsteinsson, B, Pollock, RF, Lammert, M. Evaluating the cost-effectiveness of reduced mild hypoglycaemia in subjects with Type 1 diabetes treated with insulin detemir or NPH insulin in Denmark, Sweden, Finland and the Netherlands. Diabet Med. 2012; 29(3):303-12.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94