Ökad risk för typ 2-diabetes baserat på nedsatt glukostolerans

  • Tillstånd: Ökad risk för typ 2-diabetes baserat på nedsatt glukostolerans.
  • Åtgärd: Strukturerade program för intensiv påverkan på ohälsosamma levnadsvanor (kost och fysisk aktivitet)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden kan minska uppkomst av typ 2-diabetes i en högriskpopulation och att åtgärden är en dominant strategi eller har låg kostnad per QALY jämfört med sedvanlig vård. Samtidigt har tillståndet liten svårighetsgrad.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Vid manifest diabetes, både typ 1 och typ 2, är det viktigt med insatser riktade mot riskfaktorer, för att förebygga senkomplikationer i såväl hjärta och kärl som i andra organ. Effekten av strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor för att förebygga komplikationer har bedömts.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid ökad risk för typ 2-diabetes baserat på nedsatt glukostolerans

  • kan utveckling till manifest typ 2-diabetes fördröjas eller minskas signifikant under loppet av 2,5–4,5 år genom antingen ökad motion eller ändrad kost (begränsat till måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • kan utveckling till manifest typ 2-diabetes fördröjas eller minskas signifikant under loppet av 2,5–4,5 års aktiv förändring av levnadsvanor genom ökad motion, ändrad kost och viss viktminskning (starkt vetenskapligt underlag)
  • kan incidensen av kardiovaskulär mortalitet och total mortalitet minskas med förändring av levnadsvanor genom ökad motion, ändrad kost och viss viktminskning (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Samtliga studier som slutsatserna baseras på är sammanfattade i en systematisk översikt [1]. Vid uppdaterad litteratursökning 2013 identifierades en ny systematisk översikt [2] som bygger på samma studier som ingått i den tidigare nämnda systematiska översikten [1] samt ytterligare en studie från Finland där man under tio år följt kardiovaskulär morbiditet hos personer med nedsatt glukostolerans [3]. Den nyare översikten visar att livsstilsintervention under tre till sex respektive upp till tio år hos personer med nedsatt glukostolerans medför en absolut riskreduktion mellan 4 och 22 procentenheter samt relativ riskreduktion mellan 25 och 65 procent att utveckla typ 2-diabetes.

Den relativt stora variationen i riskreduktion kan delvis förklaras av heterogenitet i livsstilsinterventionens innehåll och interventionens längd samt att studierna genomförts i olika länder (USA, Finland, Sverige, Kina och Indien). Flera studier fann att effekten av livsstilsinterventionen avtog sedan interventionen avslutats. Långtidsuppföljning i upp till tio år av deltagarna i interventionsstudierna har inte kunnat visa på positiva effekter på morbiditet och mortalitet [2, 3]. En nyligen (juni 2014) publicerad studie [4] från Kina med 23 års uppföljning (efter sex års livstilsintervention) visar dock att den kumulativa incidensen av kardiovaskulär mortalitet var lägre i interventionsgruppen (11,9 procent) jämfört med kontrollgruppen (19,6 procent), (HR 0,59; KI 0,36–0,96) och total mortalitet var 28,1 vs 38,4 procent (HR 0,71; KI 0,51–0,99).

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Baserat på åtta studier och genomgångar [5–12] framstår strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor som kostnadseffektiva (viss evidens). Den redovisade kostnaden per vunnen QALY ligger i intervallet dominant (positiv effekt på hälsa och kostnadsbesparande) till låg kostnad per QALY (< 100 000 kronor per QALY). Studierna bygger på svenska data eller data från länder som bedömdes jämförbara.

Referenser

  1. Gillies, CL, Abrams, KR, Lambert, PC, Cooper, NJ, Sutton, AJ, Hsu, RT, et al. Pharmacological and lifestyle interventions to prevent or delay type 2 diabetes in people with impaired glucose tolerance: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2007; 334(7588):299.
  2. Yoon, U, Kwok, LL, Magkidis, A. Efficacy of lifestyle interventions in reducing diabetes incidence in patients with impaired glucose tolerance: a systematic review of randomized controlled trials. Metabolism: clinical and experimental. 2013; 62(2):303–14.
  3. Uusitupa, M, Peltonen, M, Lindstrom, J, Aunola, S, Ilanne-Parikka, P, Keinanen-Kiukaanniemi, S, et al. Ten-year mortality and cardiovascular morbidity in the Finnish Diabetes Prevention Study – secondary analysis of the randomized trial. PloS one. 2009; 4(5):e5656.
  4. Li, G, Zhang, P, Wang, J, An, Y, Gong, Q, Gregg, EW, et al. Cardiovascular mortality, all-cause mortality, and diabetes incidence after lifestyle intervention for people with impaired glucose tolerance in the Da Qing Diabetes Prevention Study: a 23-year follow-up study. The Lancet Diabetes & endocrinology. 2014; 2(6):474–80.
  5. Wadden, TA, Neiberg, RH, Wing, RR, Clark, JM, Delahanty, LM, Hill, JO, et al. Four-year weight losses in the Look AHEAD study: factors associated with long-term success. Obesity (Silver Spring, Md). 2011; 19(10):1987–98.
  6. TLV. Läkemedelsförmånsnämndens allmänna råd om ekonomiska utvärderingar 2003:LFNAR 2003:2
  7. Saha, S, Carlsson, KS, Gerdtham, UG, Eriksson, MK, Hagberg, L, Eliasson, M, et al. Are lifestyle interventions in primary care cost-effective? – An analysis based on a Markov model, differences-in-differences approach and the Swedish Björknäs study. PloS one. 2013; 8(11):e80672.
  8. Redmon, JB, Bertoni, AG, Connelly, S, Feeney, PA, Glasser, SP, Glick, H, et al. Effect of the look AHEAD study intervention on medication use and related cost to treat cardiovascular disease risk factors in individuals with type 2 diabetes. Diabetes Care. 2010; 33(6):1153–8.
  9. Osterlind, J, Eriksson, MK, Ostenson, CG, Eliasson, M. [The Swedish Björknäs study: fewer physician visits in primary health care. A randomized study of intensive life style intervention]. Läkartidningen. 2010; 107(15):976–80.
  10. Loveman, E, Frampton, GK, Shepherd, J, Picot, J, Cooper, K, Bryant, J, et al. The clinical effectiveness and cost-effectiveness of long-term weight management schemes for adults: a systematic review. Health Technol Assess. 2011; 15(2):1–182.
  11. Look AHEAD Research Group. Wing, RR. Long-term effects of a lifestyle intervention on weight and cardiovascular risk factors in individuals with type 2 diabetes mellitus: four-year results of the Look AHEAD trial. Arch Intern Med. 2010; 170(17):1566–75.
  12. Brancati, FL, Evans, M, Furberg, CD, Geller, N, Haffner, S, Kahn, SE, et al. Midcourse correction to a clinical trial when the event rate is underestimated: the Look AHEAD (Action for Health in Diabetes) Study. Clinical trials. 2012; 9(1):113–24.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Screening, prevention och levnadsvanor

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94