Latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA) och otillräcklig glukoskontroll med eller utan metformin

  • Tillstånd: Latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA) och otillräcklig glukoskontroll med eller utan metformin
  • Åtgärd: Tidig insulinbehandling

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har effekt på HbA1c.

Kommentar: Till skillnad från i 2010 års version av riktlinjen finns nu ett vetenskapligt stöd för förbättrad effekt på glukoskontroll jämfört med peroral behandling.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Latent autoimmun diabetes hos vuxna (på engelska förkortat LADA), är en långsamt fortskridande form av typ 1-diabetes. Patienterna liknar kliniskt typ 2-diabetes med bevarad betacellsfunktion, utan akut behov av insulinbehandling men med förekomst av autoantikroppar riktade mot insulinproducerande celler.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en sammmanvägt måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA)

  • medför insulinbehandling bättre glukoskontroll på sikt (sänkning av HbA1c, med cirka 14 mmol/mol [uppföljningstid 1–4 år]) jämfört med peroral behandling, framförallt med sulfonylurea (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

En systematisk översikt [1] identifierades vid litteratursökningen. Femton publikationer från tio studier inkluderades i översikten. I översikten konstaterar man att de ingående studierna var av varierande kvalitet – många inkluderade få patienter och utfördes inom olika etniska grupper med olika sjukvårdssystem. Två av studierna visade att sulfonylurea (SU) medförde tidigare insulinberoende och en metaanalys på fyra studier med ansenlig heterogenitet visade sämre glykemisk kontroll om SU förskrevs till patienter med LADA jämfört med insulin. En sensitivitetsanalys genomfördes såtillvida att en större RCT inkluderades där data på standardavvikelse saknades för effektmåttet HbA1c. Resultatet blev detsamma: fördel insulin jämfört med SU som initial terapi vid LADA.

Sammanfattningsvis har fyra studier med uppföljning längre än 12 månader rapporterat HbA1c vid studieavslut. Ingen studie rapporterade data på komplikationsutveckling, hälsorelaterad livskvalitet, mortalitet eller hälsoekonomi. Fem studier med uppföljning längre än 12 månader rapporterade negativa händelser inklusive hypoglykemier. Svår hypoglykemi verkar inte ha förekommit i någon av studierna. Enligt översikten finns det evidens för att behandling med insulin är att föredra framför SU vid LADA, även om det var stor heterogenitet mellan studierna och stor risk för systematiska fel.

Efter den systematiska litteratursökningen har ytterligare en studie tillkommit [2]. Det är en liten studie (brief report) på tio patienter som var positiva för GAD-antikroppar (autoantikroppar riktade mot insulinproducerande celler) och inom det första året efter diagnos inte behövt insulin. Dessa patienter randomiserades till antingen insulin (Novo Mix 30) eller peroral behandling (metformin med eller utan rosiglitazon). Av de sex patienterna som randomiserades till peroral behandling så hade tre fortskridit till insulinbehov efter 10 månader till 1,5 år efter diabetesdiagnosen. Av de insulinbehandlade (även tablettsviktare) så behövde hälften basal-bolus-terapi för att uppnå adekvat glykemisk kontroll. Författarna till denna studie (som också var huvudförfattare till Cochrane-översikten) konkluderade att GAD-positivitet indikerar tidigt insulinbehov och att patienten sannolikt kommer att behöva basal-bolus-terapi.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Brophy, S, Davies, H, Mannan, S, Brunt, H, Williams, R. Interventions for latent autoimmune diabetes (LADA) in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (9):CD006165.
  2. Brophy, S, Davies, H, Dunseath, G, Stephens, JW, Platts, J, Lane, H, et al. Experience of the introduction of routine antibody testing in primary care and of running a trial for latent autoimmune diabetes in adults (LADA). Diabetes Res Clin Pract. 2011; 93(1):e49-52.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94