Graviditetsdiabetes

  • Tillstånd: Graviditetsdiabetes
  • Åtgärd: Stöd till förändrade ohälsosamma levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditet

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att den enkla åtgärden kan minska risken för uppkomst av typ 2-diabetes i en högriskpopulation.

Kommentar: Åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Graviditetsdiabetes har definierats som alla grader av nedsatt glukostolerans som uppträder eller diagnostiseras under en graviditet. WHO har nyligen kommit med en ny definition (2013) [1]. Socialstyrelsen arbetar nu med att ta fram nationella rekommendationer för vid vilka blodglukosvärden det är motiverat att erbjuda någon typ av blodglukossänkande åtgärd. En preliminär version av rekommendationerna publiceras under våren 2015.

Tillståndet kan normaliseras efter förlossningen, men kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper stor risk att senare utveckla typ 2-diabetes. Hyperglykemi hos modern riskerar att påverka fostret/barnet negativt då överskott av glukos förs över till fostret som kan drabbas av hyperinsulinemi (för mycket insulin). Detta i sin tur kan leda till ökad tillväxt och därmed stort barn, vilket ökar risken för skulderdystoci (att barnet fastnar med axlarna i förlossningskanalen), perinatal död och behov av kejsarsnitt, neonatala metabola komplikationer såsom hypoglykemi, syrebrist med ökad risk för intrauterin död, polycytemi (för mycket röda blodkroppar), hyperbilirubinemi (gulsot) eller ventrombos i njuren, på längre sikt ökad risk för övervikt och diabetes hos barnet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Efter genomgången graviditetsdiabetes medför allmänna råd om levnadsvanor och systematisk uppföljning av vikt, blodglukos och andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom större patientnytta än olägenhet (konsensus).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Inga studier hittades som utvärderar åtgärden systematisk uppföljning av vikt, blodglukos och andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom efter graviditet eller allmänna råd om levnadsvanor efter genomgången graviditetsdiabetes. Det finns däremot ett flertal studier som med utgångspunkt från personer med nedsatt glukostolerans (IGT) har visat att förändrade levnadsvanor och läkemedel kan förhindra uppkomsten av diabetes. I Diabetes Prevention Project [2] visade en subgruppsanalys av kvinnor med IGT och tidigare graviditetsdiabetes att både förändrade levnadsvanor och behandling med metformin minskade risken för diabetes med cirka 50 procent [2].

En konsensuspanel fick ta ställning till påståendet ”Efter genomgången graviditetsdiabetes medför allmänna råd om levnadsvanor och systematisk uppföljning av vikt, blodglukos och andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom större patientnytta än olägenhet”. Konsensus uppnåddes.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas interventionsstudier som utvärderar åtgärden systematisk uppföljning av vikt, blodglukos och andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom efter graviditet.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. WHO. Diagnostic Criteria and Classification of Hyperglycaemia First Detected in Pregnancy. Geneva; 2013.
  2. Ratner, RE, Christophi, CA, Metzger, BE, Dabelea, D, Bennett, PH, Pi-Sunyer, X, et al. Prevention of diabetes in women with a history of gestational diabetes: effects of metformin and lifestyle interventions. J Clin Endocrinol Metab. 2008; 93(12):4774-9.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Graviditetsdiabetes

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94