Graviditetsdiabetes

  • Tillstånd: Graviditetsdiabetes
  • Åtgärd: Intervention med kostråd, fysisk aktivitet och eventuellt tillägg av insulin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt vid ökad fostertillväxt och förlossningsskador.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Graviditetsdiabetes har definierats som alla grader av nedsatt glukostolerans som uppträder eller diagnostiseras under en graviditet. WHO har nyligen kommit med en ny definition (2013) [1]. Socialstyrelsen arbetar nu med att ta fram nationella rekommendationer för vid vilka blodglukosvärden det är motiverat att erbjuda någon typ av blodglukossänkande åtgärd. En preliminär version av rekommendationerna publiceras under våren 2015.

Tillståndet kan normaliseras efter förlossningen, men kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper stor risk att senare utveckla typ 2-diabetes. Hyperglykemi hos modern riskerar att påverka fostret/barnet negativt då överskott av glukos förs över till fostret som kan drabbas av hyperinsulinemi (för mycket insulin). Detta i sin tur kan leda till ökad tillväxt och därmed stort barn, vilket ökar risken för skulderdystoci (att barnet fastnar med axlarna i förlossningskanalen), perinatal död och behov av kejsarsnitt, neonatala metabola komplikationer såsom hypoglykemi, syrebrist med ökad risk för intrauterin död, polycytemi (för mycket röda blodkroppar), hyperbilirubinemi (gulsot) eller ventrombos i njuren, på längre sikt ökad risk för övervikt och diabetes hos barnet.

Det är alltså viktigt med god glukoskontroll under hela graviditeten om den kompliceras av sjukdomen diabetes (i någon form). Det är även viktigt med god glukoskontroll under förlossningen eftersom hyperglykemi hos barnet minskar dess förmåga att motstå den relativa syrgasbristen vid värkarbetet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid graviditetsdiabetes

  • tycks kostråd, muskelträning, självtest (SMBG) och tillägg av insulin vid behov medföra en blygsam sänkning av födelsevikten jämfört med standardråd (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks kostråd, självtest (SMBG) och tillägg av insulin vid behov minska risken för makrosomi med hälften (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • tycks kostråd, självtest (SMBG) och insulin vid behov ge en minskad perinatal morbiditet (12 procent) och en minskad risk för skulderdystoci (cirka 68 procent) (begränsat vetenskapligt underlag)
  • tycks behandling leda till minskad risk för havandeskapsförgiftning (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekterna av de enskilda interventionsdelarna (kost, fysisk aktivitet och insulin) var för sig.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Potentiell hypoglykemirisk vid insulinbehandling; data saknas i studierna (men risk sannolikt låg).

Vilka studier ingår i granskningen?

Vid litteratursökningen identifierades fyra studier med sammanlagt 1 182 patienter [2–5] där åtgärderna kostråd, motionsråd och eventuellt insulin har studerats. Dessutom har ett av effektmåtten – intrauterin fosterdöd – studerats i en systematisk översikt [6] där också Landon 2009 [3] ingår. En studie [3] dominerar genom sitt stora patientantal och genom att interventionen omfattar såväl kost som eventuellt insulin. De andra studierna studerar enbart kost [4, 5] eller fysisk aktivitet [2] och i dessa är undvikande av insulinbehandling ett effektmått och inte som i Landon [3] själva interventionen. Landon et al [3] intar därför en särställning bland studierna för andra effektmått än undvikande av insulinbehandling och det är den enda studien som redovisar effekt på perinatal morbiditet och mortalitet. Å andra sidan särredovisar inte Landon effekten av kostråd respektive insulinbehandlingen.

Efter litteratursökningen 2013 identifierades tre systematiska undersökningar. Hartling L et al 2013 [7] studerade effekten av behandling med kost, glukosmonitorering (självtest), fysisk aktivitet och insulin eller antidiabetiska läkemedel vid behov. Han S et al 2013 [8] studerade effekterna av olika kostråd avseende innehåll (energi eller olika komponenter såsom kolhydrater eller enkelomättat fett). Dessutom har ett av effektmåtten – intrauterin fosterdöd – studerats i en systematisk översikt [6]. I studierna i Hartlings översikt har diagnosen graviditetsdiabetes ställts efter vecka 24 men med olika glukoskriterier. Där ingår fem RCT-studier och sex kohortsudier. I Cochrane-översikten av kost (Han S et al) ingick nio RCT med totalt 437 kvinnor men endast en till två studier ingick för varje typ av kost som studerades.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. WHO. Diagnostic Criteria and Classification of Hyperglycaemia First Detected in Pregnancy. Geneva; 2013.
  2. de Barros, MC, Lopes, MA, Francisco, RP, Sapienza, AD, Zugaib, M. Resistance exercise and glycemic control in women with gestational diabetes mellitus. Am J Obstet Gynecol. 2010; 203(6):556 e1-6.
  3. Landon, MB, Spong, CY, Thom, E, Carpenter, MW, Ramin, SM, Casey, B, et al. A multicenter, randomized trial of treatment for mild gestational diabetes. N Engl J Med. 2009; 361(14):1339-48.
  4. Louie, JC, Markovic, TP, Perera, N, Foote, D, Petocz, P, Ross, GP, et al. A randomized controlled trial investigating the effects of a low-glycemic index diet on pregnancy outcomes in gestational diabetes mellitus. Diabetes Care. 2011; 34(11):2341-6.
  5. Moses, RG, Barker, M, Winter, M, Petocz, P, Brand-Miller, JC. Can a low-glycemic index diet reduce the need for insulin in gestational diabetes mellitus? A randomized trial. Diabetes Care. 2009; 32(6):996-1000.
  6. Syed, M, Javed, H, Yakoob, MY, Bhutta, ZA. Effect of screening and management of diabetes during pregnancy on stillbirths. BMC Public Health. 2011; 11 Suppl 3:S2.
  7. Hartling, L, Dryden, DM, Guthrie, A, Muise, M, Vandermeer, B, Donovan, L. Benefits and harms of treating gestational diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis for the U.S. Preventive Services Task Force and the National Institutes of Health Office of Medical Applications of Research. Ann Intern Med. 2013; 159(2):123-9.
  8. Han, S, Crowther, CA, Middleton, P, Heatley, E. Different types of dietary advice for women with gestational diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev. 2013; 3:CD009275.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Graviditetsdiabetes

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94