Diabetes och svårläkt sår i framfoten

  • Tillstånd: Diabetes och svårläkt sår i framfoten
  • Åtgärd: Ortopedteknisk behandling med skor, fotbäddar eller avtagbara ortoser

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på sårläkning, dock sämre effekt än belastningsbart gips.

Anpassning för gruppen mest sjuka äldre: Beakta att gruppen kan behöva särkskilda hjälpmedel eller assistans.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Vid behandling av fotsår vid diabetes är syftet att avlasta sårytan eller att omfördela belastningen, för att bidra till en förbättrad förutsättning för sårläkning. De vanligaste metoderna tidigare var sängläge, rullstol, kryckkäppar med mera. Med tiden har behandlingen utvecklats till att innefatta skor, fotbäddar, ortoser (gips, hylsor, skenor) och andra ortopedtekniska hjälpmedel med syfte att bibehålla förflyttningsförmågan, men att samtidigt ändå stimulera och stödja sårläkningsprocessen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid diabetes och svårläkt sår i framfoten

  • tycks behandling med skor, fotbäddar eller avtagbara ortoser ge försämrad sårläkning jämfört med belastningsbart gips (begränsat vetenskapligt underlag).
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av ortopedteknisk behandling på läkning av sår på andra delar av foten än under framfoten (plantara sår).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Senaste litteratursökning är utförd 2008. Socialstyrelsens bedömning är att det inte funnits behov av ny litteratursökning.

Litteratursökningen identifierade två systematiska översikter [1, 2], som baserades på fem randomiserade kontrollerade studier, och en kohortstudie. Därutöver identifierades en randomiserad kontrollerad studie [3]. Studierna jämförde behandling med belastningsbart gips med skor, fotbäddar eller ortoser. Sammanlagt omfattade de sju studierna 387 patienter. Studierna visar på en högre sårläkningsfrekvens (spännvidd 50–90 procent) i interventionsgruppen, jämfört med kontrollgruppen (spännvidd 21–70 procent). Underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av ortopedteknisk behandling på läkning av sår på andra delar av foten än under framfoten (plantara sår).

Saknas någon information i studierna?

Studier över effekten av ortopedteknisk behandling på läkning av sår på andra delar av foten än under framfoten saknas.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Spencer, S. Pressure relieving interventions for preventing and treating diabetic foot ulcers. Cochrane Database Syst Rev. 2000; (3):CD002302.
  2. Cavanagh, P. Footwear and off-loading for the diabetic foot – an evidence based guideline Prepared by the IWGDF working group on Footwear and off-loading. Diab Met res rev 2008 in press.
  3. Piaggesi, A, Macchiarini, S, Rizzo, L, Palumbo, F, Tedeschi, A, Nobili, LA, et al. An off-the-shelf instant contact casting device for the management of diabetic foot ulcers: a randomized prospective trial versus traditional fiberglass cast. Diabetes Care. 2007; 30(3):586-90.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Komplikationer

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94