Diabetes med ökad risk för diabetisk ketoacidos (DKA)

  • Tillstånd: Diabetes med ökad risk för diabetisk ketoacidos (DKA)
  • Åtgärd: Egenmätning av blodketoner (riktade mätningar)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är den förväntade patientnyttan av åtgärden och att tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Kommentar: Tillståndet kan utvecklas snabbt och är potentiellt livshotande. Riktade egenmätningar ger möjlighet till snabb och botande åtgärd. Åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Diabetisk ketoacidos (DKA) karaktäriseras av hyperketonemi, metabol acidos och hyperglykemi. Tillståndet är vanligen förknippat med typ 1-diabetes och kan orsaka svåra sjukdomstillstånd och även död om inte komplikationen diagnostiseras och behandlas. DKA innebär en snabbt ökande absolut eller relativ insulinbrist i kombination med ökad frisättning av katabola hormoner, vilket leder till ökad produktion av ketoner och ökad glukosproduktion från levern.

Olika metoder finns utvecklade för att detektera ketoner: urinstickor är en semikvantitativ mätning medan laboratorieanalys eller mätning av beta-hydroxybutyrat i blod ger kvantitativa värden. Dessutom mäter urinstickor enbart värde på acetoacetat som ger en svag indikation på acetonnivån och mäter inte beta-hydroxybutyrat som är den mest förekommande substansen vid DKA. Dessutom ger urintestet endast information om ketoner som bildats sedan senaste miktionen och kan därmed ge en falsk vägledning om aktuellt värde. American Diabetes Association (ADA) har de senaste åren postulerat att mätning av ketoner med urinsticka inte är tillfyllest för diagnos av DKA.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

För patienter med ökad risk för diabetisk ketoacidos ger mätning av blodketoner (beta-hydroxybutyrat) en patientnytta som är större än olägenheten (konsensus).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Vid litteratursökning 2008 hittades ingen systematisk översikt eller randomiserad kontrollerad studie som undersökte egenkontroll av ketoner.

En uppdaterad litteratursökning 2013 identifierade en ny systematisk översikt [1]. I översikten ingick fyra studier (två randomiserade kontrollerade och två kohortstudier) med totalt 299 barn. Egenmätning av blodketoner jämfört med urinketoner uppvisade färre sjukhusinläggningar och kortare tid för tillfrisknande från ketoacidos. Även hälsoekonomiska vinster kunde ses. Socialstyrelsens bedömning är att konsensusslutsatsen är oförändrad. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar

Referenser

  1. Klocker, AA, Phelan, H, Twigg, SM, Craig, ME. Blood beta-hydroxybutyrate vs. urine acetoacetate testing for the prevention and management of ketoacidosis in Type 1 diabetes: a systematic review. Diabet Med. 2013; 30(7):818–24.

Arbetsdokument

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Glukoskontroll

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94