Diabetes

  • Tillstånd: Diabetes
  • Åtgärd: Chronic Disease Self-Management Program (CDSMP)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden inte har någon effekt på HbA1c.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Målgruppen för utbildningsprogrammet Chronic Disease Self-Management Program (CDSMP) är personer med livslånga sjukdomar som exempelvis diabetes. Syftet med programmet är att öka patientens tilltro till sin förmåga att hantera sina symtom och sjukdomens inflytande i vardagslivet. Tanken med programmet är att patienterna uppmuntras till egen aktivitet, reflektion och att dela erfarenheter med andra i liknande situationer. Grupperna leds av en till två personer med sjukdomen och som inte sällan kommer från liknande sociokulturell bakgrund som gruppdeltagarna. Undervisningen sker i grupp och ibland via internet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har sammanvägt liten svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid diabetes

  • ger utbildning med CDSMP inga effekter på glukoskontroll vid 6–24 månaders uppföljning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av CDSMP på patientens livskvalitet och behandlingstillfredsställelse.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen identifierade åtta randomiserade kontrollerade studier (sammanlagt 2 648 patienter) [1–8] som jämfört vård enligt CDSMP med rutinsjukvård. Tre studier genomfördes av samma forskare, tillika den som konstruerat CDSMP-programmet (Kate Lorig) [1–3] och två av dessa studier [1, 3] (1096 patienter) visar att HbA1c förbättras (2–3 mmol/mol) efter sex månader. Värt att notera är att deltagarna i dessa studier genomförde egenmätning av HbA1c med BIOSAFE kits. Resterande av de inkluderade studierna visar ingen skillnad eller en försämring av HbA1c. De två studier som utvärderat effekten av HbA1c efter > 1 år visar ingen skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen [4, 6].

De patienter som ingick i studierna var från USA (amerikaner, afroamerikaner, latinamerikaner), Storbritannien, Holland och Irland. Åldern för deltagarna varierade mellan 50 och > 70 år, diabetesdurationen var mellan 5–8 år. Inga skandinaviska studier hittades. Interventionen omfattade utbildning individuellt, i grupp minst en gång i veckan, och/eller med stöd av internet eller SMS. Interventioner som genomfördes individuellt använde MI som metod. De lekmän som ledde utbildningarna hade sjukdomen och hade genomgått utbildning (tiden för utbildning varierade från några kvällar till nio månader). Därtill var lekmännen ofta från samma sociokulturella miljö som deltagarna. Studierna har inkluderat olika livskvalitetsmått liksom andra psykosociala mått, eller använt icke validerade utfallsmått. Dessa utfallsmått är heterogena och kan därför inte användas i föreliggande utvärdering.

Saknas någon information i studierna?

I vissa fall bristfällig beskrivning av basdata, exempelvis saknas data för diabetesduration i flera studier.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort en hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Lorig, K, Ritter, PL, Laurent, DD, Plant, K, Green, M, Jernigan, VB, et al. Online diabetes self-management program: a randomized study. Diabetes Care. 33(6):1275-81.
  2. Lorig, K, Ritter, PL, Villa, F, Piette, JD. Spanish diabetes self-management with and without automated telephone reinforcement: two randomized trials. Diabetes Care. 2008; 31(3):408-14.
  3. Lorig, K, Ritter, PL, Villa, FJ, Armas, J. Community-based peer-led diabetes self-management: a randomized trial. Diabetes Educ. 2009; 35(4):641-51.
  4. Cade, JE, Kirk, SF, Nelson, P, Hollins, L, Deakin, T, Greenwood, DC, et al. Can peer educators influence healthy eating in people with diabetes? Results of a randomized controlled trial. Diabet Med. 2009; 26(10):1048-54.
  5. Baksi, AK, Al-Mrayat, M, Hogan, D, Whittingstall, E, Wilson, P, Wex, J. Peer advisers compared with specialist health professionals in delivering a training programme on self-management to people with diabetes: a randomized controlled trial. Diabet Med. 2008; 25(9):1076-82.
  6. Smith, SM, Paul, G, Kelly, A, Whitford, DL, O'Shea, E, O'Dowd, T. Peer support for patients with type 2 diabetes: cluster randomised controlled trial. BMJ. 342:d715.
  7. Dale, J, Caramlau, I, Sturt, J, Friede, T, Walker, R. Telephone peer-delivered intervention for diabetes motivation and support: the telecare exploratory RCT. Patient Educ Couns. 2009; 75(1):91-8.
  8. van der Wulp, I, de Leeuw, JR, Gorter, KJ, Rutten, GE. Effectiveness of peer-led self-management coaching for patients recently diagnosed with Type 2 diabetes mellitus in primary care: a randomized controlled trial. Diabet Med. 29(10):e390-7.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning – Omvårdnad

 

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94