Om riktlinjerna för diabetesvård

Dessa riktlinjer är en revidering av 2010 års nationella riktlinjer för diabetesvård. De vänder sig till beslutsfattare och andra verksamma inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vården av diabetes.

I vilken fas är arbetet?

En slutlig version av dessa riktlinjer är nu färdig. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

Under 2016 och våren 2017 genomför Socialstyrelsen en översyn av de nationella riktlinjerna för diabetesvård.

Varför har riktlinjerna reviderats?

Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för diabetesvård år 2010. Sedan dess har det tillkommit ny kunskap och nya frågeställningar inom området. Socialstyrelsens metod för att ta fram nationella riktlinjer har också utvecklats. Det fanns därför ett behov av att revidera riktlinjerna från år 2010.

De reviderade riktlinjerna fokuserar på frågeställningar inom områden som är i behov av vägledning utifrån perspektiven

  • etiskt svåra frågor
  • höga kostnader och tveksamhet om nytta
  • praxisskillnader
  • olika uppfattningar inom professionen
  • behov av utmönstring av ineffektiva eller skadliga metoder.

De nationella riktlinjerna för diabetesvård tar upp följande områden:

  • riktad screening, prevention och levnadsvanor
  • glukoskontroll
  • hjärt- och kärlsjukdom
  • omvårdnad
  • komplikationer
  • graviditetsdiabetes och graviditet vid känd diabetes.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Tillämpning av kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att behandlingen av sjukdomar såsom typ 1- och typ 2-diabetes ska lyckas. Riktlinjerna ökar möjligheterna att sprida kunskap och tydliggör för vårdgivare att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därigenom god och säker vård. De medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Indikatorer för diabetesvård

Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer för de nationella riktlinjerna för diabetesvård. De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor. Socialstyrelsen har även tagit fram målnivåer för ett antal av indikatorerna. Målnivåer är ett stöd för uppföljning av resultat på lokal, regional och nationell nivå. Målnivåerna anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller uppnå ett mål för en viss behandling. Målnivåer kan användas som en utgångspunkt vid förbättringsarbeten eller som en hjälp i styrning och ledning av hälso- och sjukvården.

Projektledning

  • Medicinskt sakkunnig: Christian Berne
  • Prioriteringsordförande: Mats Eliasson
  • Sakkunnig primärvård: Stefan Jansson
  • Huvudansvarig i faktaarbetet (omvårdnad): Karin Wikblad
  • Huvudansvarig i faktaarbetet (medicin): Claes-Göran Östenson
  • Projektledare Socialstyrelsen: Erik Åhlin
  • Projektledare, indikatorer och målnivåer, Socialstyrelsen: Christina Broman

Prioriteringsgrupp

Prioriteringsgruppen består av 18 personer med klinisk erfarenhet och bred kompetens inom diabetesvården. Gruppens arbete innebär av att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet rekommendera och rangordna en aktuell åtgärd vid ett specifikt hälsotillstånd.

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94