- 1
- Detta är det valda alternativet:2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- Icke-göra
- FoU
För att förebygga återfall efter en manisk eller depressiv episod bör hälso- och sjukvården erbjuda
- läkemedelsbehandling med tillägg av psykologisk behandling med KBT (prioritet 2).
Underlag för rekommendationen
Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.
Hur allvarligt är tillståndet?
Inga, lindriga eller ibland betydliga symtom. Stor risk för återinsjuknande. Bedömd svårighetsgrad: Ingen till liten.
Vilken effekt har åtgärden?
Slutsats:
- Tillägg av KBT till läkemedelsbehandling förebygger återfall hos vuxna och äldre som uppnått remission efter manisk eller depressiv episod vid bipolär sjukdom (mycket gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: God tilläggseffekt.
Bipolär sjukdom behandlas primärt med läkemedel, men flera studier har visat att manualbundna, korta psykologiska behandlingar kan minska återfallsrisken. Detta tycks dock gälla mer för depression än för mani [1].
Såväl enskilda studier som översiktsartiklar har visat att KBT som tilläggsbehandling kan minska symtomen och återfallsrisken. I en randomiserad, kontrollerad studie jämfördes 22 tilläggssessioner av KBT med sedvanlig behandling utan KBT-tillägg. 253 personer behandlades, och vid en uppföljning efter 18 månader kunde inga skillnader visas mellan grupperna. I en efterhandsanalys (post hoc-analys) fann man dock att KBT som tilläggsbehandling var signifikant effektivare än sedvanlig behandling för patienter med färre än 12 bipolära episoder [1].
I en randomiserad, kontrollerad studie ingick 103 personer med bipolär sjukdom typ 1, som alla behandlades med stämningsstabiliserare. I studien jämfördes enbart läkemedelsbehandling med KBT som tilläggsbehandling. KBT-behandlingen var särskilt anpassad till att förebygga återfall (14 sessioner under 6 månader, därefter 2 så kallade boostersessioner under de följande 6 månaderna). De som behandlades med KBT fick färre bipolära episoder under en 1-årsperiod, och befann sig i en bipolär fas i färre dagar. Dessutom behövde färre av dessa personer läggas in i slutenvården, jämfört med dem som fått enbart läkemedelsbehandling [2].
I en annan välgjord, randomiserad, kontrollerad studie ingick 52 symtomfria personer med bipolär sjukdom typ 1 eller 2. Deltagarna fick antingen KBT med inriktning på kognitiva interventioner eller sedvanlig behandling under 6 månader, utöver fortsatt humörstabiliserare. De som fick KBT uppvisade mindre depressivitet (mätt med BDI- och MADRS-skalorna) och mindre dysfunktionella attityder. Tiden till nästa depressiva återfall tenderade också att vara längre i denna grupp (trenden sågs efter att forskarna justerat för depression före behandlingen). Vid en uppföljning efter 12 månader fanns en tendens till lägre YMRS-poäng och bättre beteendemässig självkontroll. Efter 18 månader fanns vidare tydliga skillnader i CGI-poäng till KBT:s fördel. Resultaten talade för en viss långsiktig fördel med KBT, men underhållssessioner verkade vara nödvändiga [3].
Hälsoekonomisk bedömning
Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.
- Scott, J. Psychotherapy for bipolar disorders - efficacy and effectiveness. J Psychopharmacol. 2006; 20(2 Suppl):46-50.
- Lam, DH, Watkins, ER, Hayward, P, Bright, J, Wright, K, Kerr, N, et al. A randomized controlled study of cognitive therapy for relapse prevention for bipolar affective disorder: outcome of the first year. Arch Gen Psychiatry. 2003; 60(2):145-52.
- Ball, JR, Mitchell, PB, Corry, JC, Skillecorn, A, Smith, M, Malhi, GS. A randomized controlled trial of cognitive therapy for bipolar disorder: focus on long-term change. J Clin Psychiatry. 2006; 67(2):277-86.