- 1
- Detta är det valda alternativet:2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- Icke-göra
- FoU
Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi bör hälso- och sjukvården erbjuda
Underlag för rekommendationen
Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.
Hur allvarligt är tillståndet?
Flera och återkommande symtom. Viss nedsättning av funktionsförmågan (till exempel vid agorafobi). Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.
Vilken effekt har åtgärden?
Slutsats:
- Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) kan befria vuxna med paniksyndrom från panikattacker (evidensstyrka 1). Bedömd effekt: God.
SSRI-preparat har inte visats vara effektivare eller tolereras bättre än TCA-preparat, trots att TCA-preparat ger mer biverkningar. SBU fann dock ett starkt vetenskapligt stöd för att paroxetin och sertralin har en korttidseffekt, och ett svagare stöd för korttidseffekten av citalopram. Resultaten för fluoxetin och fluvoxamin var motstridiga [1].
Det finns endast begränsade kunskaper om SSRI-preparatens effekter på förväntansångest och andra fobiska komponenter. Detta beror i huvudsak på att effekterna inte har studerats. I den handfull studier som har mätt effekten på agorafobi var läkemedelsbehandling och placebobehandling med få undantag likvärdiga [1].
Utifrån tillgängliga data för samtliga effektiva doser beräknade SBU NNT för panikfrihet hos de olika SSRI-preparaten. NNT var 5 för citalopram, 8 för sertralin och 5 för paroxetin [1]
Hälsoekonomisk bedömning
Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.
- SBU. Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 171 2005:2: