Vuxna med ökad risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda engångsinsatser med individuell psykologisk debriefing efter traumatiska händelser för att förebygga posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Inga till måttliga symtom. Förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Det har inte kunnat visas att debriefing minskar risken för att vuxna utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (evidensstyrka 1). Bedömd effekt: Ingen.

Enligt en systematisk litteraturöversikt från Cochrane saknas stöd för engångsinsatser i samband med traumatiska händelser, som kan ge negativa effekter även på lång sikt och leda till posttraumatiskt stressyndrom [1].

SBU visade också att debriefing (gruppgenomgångar) inom militärsjukvården och räddningstjänsten inte minskade risken för negativa psykiska långtidseffekter. Även om den drabbade uppskattar insatsen saknas därmed stöd för att debriefing minskar risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom [2].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Bisson, J, Andrew, M. Psychological treatment of post-traumatic stress disorder (PTSD). Cochrane Database Syst Rev. 2005; (2):CD003388.
2. SBU. Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 171 2005:2: