Vuxna med medelsvår till svår egentlig depressionsepisod när flera behandlingsförsök inte gett effekt

Rekommendation

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera, ofta allvarliga och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med stora till mycket stora svårigheter att klara vardagslivet, i vissa fall även aktiviteter i dagligt liv. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för utveckling av kroniska besvär. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig till stor.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

• Elektrokonvulsiv behandling har en specifik antidepressiv effekt hos vuxna med medelsvår till svår egentlig depressionsepisod när flera behandlingsförsök inte gett effekt (visst vetenskapligt underlag).
• Effekten verkar vara lika stor som hos personer som svarar på adekvat antidepressiv läkemedelsbehandling (visst vetenskapligt underlag).
• Det är vanligt med kortare minnesstörningar, i vissa fall längre men av övergående typ, och man kan inte utesluta bestående minnesstörningar i sällsynta fall (gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: God.

SBU redovisade en studie där man jämfört elektrokonvulsiv behandling (ECT) med paroxetinbehandling för terapiresistenta patienter som inte svarat på behandling med minst 2 olika antidepressiva läkemedel. Patienter som tidigare behandlats med paroxetin exkluderades. Hos 71 procent av dem som fick ECT minskade depressionssymtomen med minst 50 procent på Hamiltonskalan. Motsvarade siffra för dem som fått upp till 50 mg paroxetin per dag var 28 procent. Jämförelsen pågick under 4–6 veckor och är måhända för kort för att ge fullständig rättvisa åt paroxetinbehandlingen, men den visar åtminstone att ECT ger en snabbare effekt i den här gruppen av patienter [1].

I några moderna, prospektiva studier jämfördes också effekten av ECT mellan patienter som inte svarat på adekvat läkemedelsbehandling och sådana som sannolikt inte fått optimal antidepressiv läkemedelsbehandling innan de fick ECT. Resultaten var skiftande. I två amerikanska studier svarade de säkert terapiresistenta patienterna klart sämre än dem som inte behandlats optimalt under tidigare läkemedelsförsök [2-3]. I en holländsk studie fann man däremot ingen skillnad mellan motsvarande grupper av patienter [4]. Inte heller såg man någon statistiskt signifikant skillnad mellan samma typ av grupper i en ytterligare studie [5].

Fynden är något svåra att jämföra och tolka, trots att forskarna i samtliga studier använt samma bedömningsinstrument för att dela in patienterna i de 2 grupperna. Patienturvalet skilde sig nämligen mellan studierna, liksom kriterierna för behandlingssvar, sättet att använda ECT och sättet att analysera data. Förmodligen skiljer sig patienternas svar på behandlingen också mellan 10 och 30 procent beroende på om de är helt läkemedelsresistenta eller inte. Det konstateras i en översikt där en redovisning av en naturalistisk studie ingick [6].

I samband med ECT är vanligt med kortare minnesstörningar, i vissa fall längre men av övergående typ, och man kan inte utesluta bestående minnesstörningar i sällsynta fall [7].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166 2004:2:
2. Prudic, J, Haskett, RF, Mulsant, B, Malone, KM, Pettinati, HM, Stephens, S, et al. Resistance to antidepressant medications and short-term clinical response to ECT. Am J Psychiatry. 1996; 153(8):985-92.
3. Prudic, J, Sackeim, HA, Devanand, DP. Medication resistance and clinical response to electroconvulsive therapy. Psychiatry Res. 1990; 31(3):287-96.
4. van den Broek, WW, de Lely, A, Mulder, PG, Birkenhager, TK, Bruijn, JA. Effect of antidepressant medication resistance on short-term response to electroconvulsive therapy. J Clin Psychopharmacol. 2004; 24(4):400-3.
5. Husain, SS, Kevan, IM, Linnell, R, Scott, AI. Electroconvulsive therapy in depressive illness that has not responded to drug treatment. J Affect Disord. 2004; 83(2-3):121-6.
6. Khalid, N, Atkins, M, Tredget, J, Giles, M, Champney-Smith, K, Kirov, G. The effectiveness of electroconvulsive therapy in treatment-resistant depression: a naturalistic study. J ECT. 2008; 24(2):141-5.
7. Sackeim, HA, Prudic, J, Fuller, R, Keilp, J, Lavori, PW, Olfson, M. The cognitive effects of electroconvulsive therapy in community settings. Neuropsychopharmacology. 2007; 32(1):244-54.