Vuxna med medelsvår egentlig depressionsepisod

Rekommendation

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med stora svårigheter att klara arbete och vardagsliv. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Strukturstödjande insatser kan ge struktur i vardagen och en balans mellan aktivitet och vila, vilket underlättar livet som helhet och har en god effekt på välbefinnandet (gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: Liten.

Forskning har visat att personer med psykisk sjukdom har påtagliga svårigheter att ha en hälsosam struktur och regelbundenhet i vardagen, som kan motverka att de försämras alternativt återinsjuknar. Man kan dock motverka den neråtgående spiralen genom att rätt anpassa insatser för daglig sysselsättning, visar beprövad erfarenhet.

I en avhandling från Lunds universitet undersöktes hur personer med psykiska funktionshinder tillbringar sin tid i dagliga aktiviteter – och hur personernas dygnsrytm och tidsanvändning i olika aktiviteter kan hänga samman med hälsa och välbefinnande. Vidare var syftet att undersöka denna grupps upplevelser av meningsfullhet i aktiviteter i vardagen, med ett särskilt fokus på arbete [1].

Huvudprojektet (studie 1–3) baserades på ett slumpmässigt urval av 103 personer med psykiska funktionshinder från en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Det andra delprojektet (studie 4) baserades på ett urval av 12 personer med psykiska funktionshinder som var aktiva i arbetslivet. Personerna intervjuades med hjälp av en intervjuguide om meningsfullhet i arbete. Avhandlingens författare använde både kvalitativa och statistiska metoder för att analysera de data som samlats in i de två delprojekten [1].

Analysen visade att de som var mer aktiva i sin vardag upplevde bättre hälsa och välbefinnande, i synnerhet de som var aktiva i arbetslivet. Arbete upplevdes alltså som meningsfullt. De som sov mycket under dygnet upplevde däremot en låg hälsa och ett lågt välbefinnande. Författaren identifierade 4 dygnsrytmsgrupper, och de som hade en ogynnsam dygnsrytm upplevde ett sämre välbefinnande än dem som hade en gynnsam dygnsrytm. Även olika riskfaktorer för aktivitetsobalans identifierades, och att ha många generella symtom var den största riskfaktorn för att tillbringa lite tid med arbete eller studier, sova mycket under dygnet och ha en ogynnsam dygnsrytm [1].

Vidare identifierades följande aspekter av meningsfullhet i vardagliga aktiviteter:

• ha social kontakt
• få miljöombyte och känna sig behövd
• ha roligt och njuta av olika saker i livet
• ha rutiner
• vara sysselsatt och ha mål och projekt över tid
• vara produktiv och känna sig kompetent
• utföra aktiviteter som innebär att man tar hand om sig själv [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Leufstadius, C. Spending my time – Time use and meaningsfulness in daily occupations as perceived by people with persistent mental illness: Lunds universitet; 2008 11 juni.