Vuxna med lindrigt ångestsyndrom

Rekommendation

Vid lindrigt ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda

• textbaserad behandling med behandlarstöd (prioritet 3).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Risk för utveckling av mer behandlingskrävande psykisk ohälsa.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Textbaserad behandling med behandlarstöd har effekt hos vuxna med lindrigt ångestsyndrom (evidensstyrka 2). Bedömd effekt: God.

En nyligen publicerad metaanalys inkluderade studier av självhjälpsbehandling (främst textbaserad behandling) och visade effekt både direkt efter behandling och vid uppföljning [1]. Effekterna inom gruppen var dock starkare, och en systematisk översikt av självhjälpsbehandling i primärvården gav något högre effektstorlekar [2].

Effekterna av textbaserad behandling har dokumenterats för paniksyndrom, social fobi, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), specifik fobi och tvångssyndrom. I några fall är dessa effekter likvärdiga med effekterna av traditionell KBT, men oftast är de något sämre.

Vidare har internetbaserad behandling med terapeutstöd via e-post eller telefon utvärderats för paniksyndrom, social fobi och PTSD, med höga effektstorlekar (d > 0,80). Effekterna fanns också kvar vid uppföljningar upp till ett år efter behandlingen [3-4]. Några av studierna är av hög kvalitet och har utförts med oberoende bedömare [5].

Datoriserad självhjälp har prövats för att behandla ångest och oro med kommersiella program som Fear Fighter för ångest och BT-steps för tvångssyndrom [6]. Till de datoriserade programmen hör även exponeringsprogram med virtuella verkligheter. Effekterna varierar men är i genomsnitt goda, enligt kontrollerade studier. I en stor del av studierna har deltagarna rekryterats via primärvården, men det framgår inte alltid hur diagnosen har satts.

Hälsoekonomisk bedömning

Det saknas relevanta studier av god kvalitet för kostnadseffektiviteten, och de indirekta kostnaderna kan inte uppskattas. Socialstyrelsens egna beräkningar visar dock att textbaserad behandling med behandlarstöd och alternativ behandling med telefonbaserad KBT eller kognitiva interventioner har samma effekt, men att de direkta hälso- och sjukvårdskostnaderna är lägre för textbaserad behandling. Textbaserad behandling är därmed en kostnadsminimerande åtgärd jämfört med de alternativa behandlingarna. För behandling med kognitiva interventioner är såväl effekten som kostnaderna desamma.

Socialstyrelsen bedömer därför att kostnaden per QALY är låg jämfört med behandlingsalternativen.

Referenser

1. Hirai, M, Clum, GA. A meta-analytic study of self-help interventions for anxiety problems. Behav Ther. 2006; 37(2):99-111.
2. van Boeijen CA, van Balkom AJ, van Oppen P, Blankenstein N, Cherpanath A, van Dyck R. Efficacy of self-help manuals for anxiety disorders in primary care: a systematic review. Fam Pract. 2005; Apr;22(2):192-6.
3. Andersson, G, Bergstrom, J, Carlbring, P, Lindefors, N. The use of the Internet in the treatment of anxiety disorders. Curr Opin Psychiatry. 2005; 18(1):73-7.
4. Spek, V, Cuijpers, P, Nyklicek, I, Riper, H, Keyzer, J, Pop, V. Internet-based cognitive behaviour therapy for symptoms of depression and anxiety: a meta-analysis. Psychol Med. 2007; 37(3):319-28.
5. Carlbring, P, Bohman, S, Brunt, S, Buhrman, M, Westling, BE, Ekselius, L, et al. Remote treatment of panic disorder: a randomized trial of internet-based cognitive behavior therapy supplemented with telephone calls. Am J Psychiatry. 2006; 163(12):2119-25.
6. Kaltenthaler, E, Brazier, J, De Nigris, E, Tumur, I, Ferriter, M, Beverley, C, et al. Computerised cognitive behaviour therapy for depression and anxiety update: a systematic review and economic evaluation. Health Technol Assess. 2006; 10(33):iii, xi-xiv, 1-168.