- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- Icke-göra
- Detta är det valda alternativet:FoU
Underlag för rekommendationen
Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.
Hur allvarligt är tillståndet?
Få, oftast lindriga symtom. Funktionsnedsättning kan förekomma, men i allmänhet klarar personen att utföra vardagssysslor och att arbeta. Livskvaliteten kan påverkas tillfälligt. Viss risk för utveckling av medelsvår eller svår egentlig depressionsepisod. Vid samsjuklighet kan denna risk öka. Bedömd svårighetsgrad: Liten till måttlig.
Vilken effekt har åtgärden?
Slutsats:
- Det vetenskapliga underlaget är för svagt för att bedöma effekten av klinisk fokuserad beteendeanalys, så kallad brief intervention, hos vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod (otillräckligt vetenskapligt underlag). Effekten kan inte bedömas.
Metoden verkar ha effekt vid bland annat lindriga tillstånd av depression. Den har dock ännu inte genomgått någon omfattande vetenskaplig prövning i form av randomiserade kontrollerade studier [1].
Klinisk fokuserad beteendeanalys har inte studerats i jämförande undersökningar som behandlingsmetod vid nedstämdhet och oro. Kortvariga interventioner med problemlösningsterapi (4 behandlingar på 30 minuter varav 3 per telefon) visade sig dock ge signifikant bättre effekt på symtom hos personer med depression eller dystymi direkt efter behandlingen och efter 3 månader [2].
Hälsoekonomisk bedömning
Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.
- Strosahl, K, Cummings, NA, O'Donohue, W, Hayes, SC, Follette, V. The integration of primary care and behavioral health: Type II changes in the era of managed care. Integrated behavioral healthcare: Positioning mental health practice with medical/surgical practice. San Diego, CA US: Academic Press; 2001. p. 45-69.
- Lang, AJ, Norman, GJ, Casmar, PV. A randomized trial of a brief mental health intervention for primary care patients. J Consult Clin Psychol. 2006; 74(6):1173-9.