Vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod

Rekommendation

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Få, oftast lindriga symtom. Funktionsnedsättning kan förekomma, men i allmänhet klarar personen att utföra vardagssysslor och att arbeta. Livskvaliteten kan påverkas tillfälligt. Viss risk för utveckling av medelsvår eller svår egentlig depressionsepisod. Vid samsjuklighet kan denna risk öka. Bedömd svårighetsgrad: Liten till måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Psykosocial rådgivning (psykosocial counselling) har effekt hos vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod (evidensstyrka 1). Bedömd effekt: Liten.

SBU:s slutsats av enstaka primärstudier är att psykosocial rådgivning (counselling) är överlägsen rutinmässigt omhändertagande, men att inga skillnader ses på längre sikt [1].

En systematisk litteraturöversikt från Cochrane sammanställde randomiserade, kontrollerade studier av psykosociala interventioner som genomförts av allmänläkare vid olika tillstånd (somatisering, depression, rökslut, alkoholberoende). Man fann god evidens för att problemlösningsbehandling given av allmänläkare har effekt vid egentlig depression, men inte vid övriga tillstånd. Forskarna betonade dock att ytterligare evidens behövs [2].

SBU inkluderade en randomiserad, kontrollerad studie där 464 patienter fick rådgivning (non-directive counselling), KBT eller sedvanlig behandling. Effekterna utvärderades efter 4 och 12 månader. Efter 4 månader visade rådgivning och KBT bättre resultat än den sedvanliga behandlingen, men efter 12 månader sågs ingen skillnad. Bower och Rowland publicerade också 2003 en sammanställning över rådgivning i primärvården och dess effekt på psykologiska och psykosociala problem [1].

En uppdaterad systematisk litteraturöversikt från Cochrane inkluderade 8 randomiserade, kontrollerade studier. Man fann att behandlingen var signifikant effektivare på kort sikt i gruppen där rådgivning ingick, men inte på lång sikt. Patienterna uppgav också en hög tillfredsställelse med rådgivningen. Slutsatsen blev liksom tidigare att rådgivning har en något bättre effekt på kort sikt men inte på lång sikt jämfört med sedvanlig behandling [3].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166 2004:2:
2. Huibers, MJ, Beurskens, AJ, Bleijenberg, G, van Schayck, CP. The effectiveness of psychosocial interventions delivered by general practitioners. Cochrane Database Syst Rev. 2003; (2):CD003494.
3. Bower, P, Rowland, N. Effectiveness and cost effectiveness of counselling in primary care. Cochrane Database Syst Rev. 2006; 3:CD001025.