Vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod, där tidigare depressionsepisod behandlats med läkemedel

Rekommendation

Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och sjukvården erbjuda

• läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Få, oftast lindriga symtom. Funktionsnedsättning kan förekomma, men i allmänhet klarar personen att utföra vardagssysslor och att arbeta. Livskvaliteten kan påverkas tillfälligt. Risk för återinsjuknande i medelsvår eller svår egentlig depressionsepisod. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Liten till måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Effekten av läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, TCA) är mycket liten eller obefintlig för vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod (evidensstyrka 2).
• Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, TCA) kan vara av värde för vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod som tidigare har fått läkemedel för en behandlingskrävande depressionsepisod (beprövad erfarenhet). Bedömd effekt: Obetydlig.

Av 175 studier inkluderade i SBU:s systematiska littersturöveresikt har endast ett fåtal utförts i primärvården, och 15 har utförts i allmänmedicin. Endast en av studierna är placebokontrollerad. Följande läkemedel har studerats i primärvården i randomiserade, kontrollerade studier:

• amitriptylin (jämfört med problemlösningsterapi och placebo)
• nortriptylin (jämfört med psykoterapi och sedvanligt omhändertagande hos allmänläkare samt jämfört med interpersonell psykoterapi)
• fluvoxamin (jämfört med problemlösningsterapi och paroxetin)
• fluoxetin (jämfört med dotiepin)
• paroxetin (jämfört med problemlösningsterapi och placebo)
• sertralin (jämfört med psykologiskt stöd och mianserin)
• mianserin (jämfört med psykologiskt stöd och sertralin)
• citalopram (jämfört med sertralin) [1].

Personer som uppfyller de diagnostiska kriterierna för depression får därmed behandlas på grundval av den dokumentation som finns, oavsett om de behandlas i primärvården eller i psykiatrin. Få studier har också svarat på frågan om depressioner måste ha en viss svårighetsgrad för att antidepressiva läkemedel ska ha större effekt än placebo.

I en av de studier som SBU inkluderade fann man retrospektivt att effekten av amitriptylin inte skilde sig från placeboeffekten för personer med en initial Hamiltonpoäng under 13 eller för personer med diagnosen minor depression. I en jämförelse mellan sertralin och placebo framkom vidare retrospektivt att endast personer med en initial MADRS-poäng högre än 27 svarade signifikant bättre på sertralin.

I en stor studie i den psykiatriska öppenvården sänktes också Hamiltonpoängen lika mycket efter placebobehandling som efter fluoxetinbehandling i en patientgrupp med initial Hamiltonpoäng mellan 14 och 19. Placebo gav en god effekt hos många patienter, medan fluoxetin i högre utsträckning gav antingen en mer uttalat positiv effekt eller ingen effekt. Behandlingsresultaten var alltså mer spridda för fluoxetin. Förbättringen kvarstod också i högre utsträckning hos dem som behandlats med fluoxetin.

Vidare kan läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, TCA) vara av värde för vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod som tidigare har fått läkemedel för en behandlingskrävande depressionsepisod, enligt beprövad erfarenhet.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166 2004:1: