Vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod

  • Tillstånd: Vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod
  • Åtgärd: Textbaserad behandling utan behandlarstöd

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?




Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Få, oftast lindriga symtom. Funktionsnedsättning kan förekomma, men i allmänhet klarar personen att utföra vardagssysslor och att arbeta. Livskvaliteten kan påverkas tillfälligt. Viss risk för utveckling av medelsvår eller svår egentlig depressionsepisod. Vid samsjuklighet kan denna risk öka. Bedömd svårighetsgrad: Liten till måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Textbaserad behandling har effekt hos vuxna med lindrig egentlig depressionsepisod (evidensstyrka 3).
  • Effekten är svagare för textbaserade behandlingar utan behandlarstöd (evidensstyrka 3). Bedömd effekt: Liten.

Ett tiotal välkontrollerade studier har genomförts med textbaserad behandling. Dessa har sammanfattats i metaanalyser och systematiska översikter [1-3]. Endast några få böcker har dock utvärderats. I studier med stöd från behandlare uppnår man goda effekter, och även effekter på lång sikt [4]. Flera studier är genomförda med äldre personer, och en fullgod diagnostik har inte alltid ingått.

Ingen eller mycket liten behandlarkontakt ger sämre resultat och fler avhopp från behandlingen, och effekterna är i bästa fall goda [5]. Med terapeutstöd kan man däremot nå effektstorlekar i nivå med traditionell terapeutledd behandling.

Vid datorbaserad behandling används ofta interaktiva program som genererar svar på information från patienten. Flera studier av detta har genomförts i primärvårdsmiljö [6]. En systematisk litteraturöversikt som inkluderade 5 studier drog slutsatsen att metoden är effektiv [7].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

  1. Anderson L, Lewis G, Araya R, Elgie R, Harrison G, Proudfoot J, et al. Self-help books for depression: how can practitioners and patients make the right choice?Review. Br J Gen Pract. 2005; May;55(514):387-92.
  2. Cuijpers, P. Bibliotherapy in unipolar depression: a meta-analysis. J Behav Ther Exp Psychiatry. 1997; 28(2):139-47.
  3. den Boer, PC, Wiersma, D, Van den Bosch, RJ. Why is self-help neglected in the treatment of emotional disorders? A meta-analysis. Psychol Med. 2004; 34(6):959-71.
  4. Smith, NM, Floyd, MR, Scogin, F, Jamison, CS. Three-year follow-up of bibliotherapy for depression. J Consult Clin Psychol. 1997; 65(2):324-7.
  5. Frazer, CJ, Christensen, H, Griffiths, KM. Effectiveness of treatments for depression in older people. Med J Aust. 2005; 182(12):627-32.
  6. Andersson, G. Internet-based cognitive-behavioral self help for depression. Expert Rev Neurother. 2006; 6(11):1637-42.
  7. Proudfoot, J, Ryden, C, Everitt, B, Shapiro, DA, Goldberg, D, Mann, A, et al. Clinical efficacy of computerised cognitive-behavioural therapy for anxiety and depression in primary care: randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2004; 185:46-54.

 

Relaterat

Ny sökning



Kontakt

Anna Nyberg
075-247 39 54

Fler sidor om