- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- Detta är det valda alternativet:6
- 7
- 8
- 9
- 10
- Icke-göra
- FoU
Underlag för rekommendationen
Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.
Hur allvarligt är tillståndet?
Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med svårigheter att sköta arbete och vardagsliv. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.
Vilken effekt har åtgärden?
Slutsats:
- Läkemedelsbehandling med antiepileptika (pregabalin) har effekt vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: God.
I 6 kontrollerade studier som pågick under 4–6 veckor undersöktes läkemedelsbehandling med pregabalin för vuxna med generaliserat ångestsyndrom. Vidare pågick en studie av äldre under 8 veckor. Behandlingen undersöktes också i en långtidsstudie med en dubbelblind återfallsförebyggande fas på 6 månader. Deltagarnas symtom lindrades under den första veckan, enligt HAM-A-skalan [1].
I de kontrollerade, kliniska prövningarna förbättrades 52 procent av dem som behandlades med pregabalin med mer än 50 procent, och 38 procent av dem som behandlades med placebo [1].
Vidare anger Läkemedelsverket att pregabalin har dokumenterad effekt men att risk–nyttokvoten är osäker. Osäkerheten beror dels på biverkningarna, dels på att läkemedlet är nyintroducerat vilket medför en bristande klinisk erfarenhet [2].
Efter att pregabalin introducerades på marknaden har också överkänslighetsreaktioner rapporterats, till exempel i form av angioödem.
Behandling med pregabalin har vidare förknippats med yrsel och extrem trötthet, vilket skulle kunna öka fallskadorna hos de äldre. Efter lanseringen har också biverkningar som förlorat medvetande, konfusion och psykisk försämring rapporterats.
I kliniska studier där man genomförde ögonundersökningar var nedsatt synskärpa och synfältsförändringar vanligare bland dem som behandlades med pregabalin jämfört med dem som behandlades med placebo. Förändringar av ögonbotten var dock vanligare i placebogruppen.
Efter att pregabalin lanserades har också andra synbiverkningar rapporterats, mestadels övergående dimsyn eller annan påverkan på synskärpan. Även fall av njursvikt har rapporterats, men denna biverkning har visat sig kunna gå tillbaka [2].
Vidare har följande utsättningssymtom observerats: sömnlöshet, huvudvärk, illamående, diarré, influensaliknande symtom, ängslan, depression, smärta, svettningar och yrsel. Det finns dock inga data för utsättningssymtomens förekomst och svårighetsgrad i relation till behandlingens längd eller dos, efter långtidsbehandling [2].
Antiepileptika ger en liten ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende [3]. Preparaten kan också ge potentiellt livshotande hudreaktioner såsom Stevens–Johnsons syndrom och Lyells syndrom. Vidare kan användaren få psykiska och neurologiska biverkningar, inklusive kognitiv påverkan.
Hälsoekonomisk bedömning
Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.
- Fass. www.fass.se.
- Läkemedelsverket-Information. Farmakoterapi vid ångest – Behandlingsrekommendation. 2006:4:
- Läkemedelsverket. Ny presentation av biverkningar av epilepsiläkemedel 2009: http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NewsPage.aspx?id=7552