Vuxna med generaliserat ångestsyndrom

Rekommendation

Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi bör hälso- och sjukvården erbjuda

• läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med svårigheter att sköta arbete och vardagsliv. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) lindrar symtomen och förbättrar funktionsförmågan hos vuxna med generaliserat ångestsyndrom (evidensstyrka 1). Bedömd effekt: God.

SBU fann i sin granskning att sertralin, escitalopram och paroxetin lindrade symtomen hos personer med generaliserat ångestsyndrom [1]. Sedan dess har ytterligare tre randomiserade studier publicerats.

I den första studien fick 121 personer behandling med antingen escitalopram (10–20 mg per dag) eller paroxetin (20–50 mg per dag) under 24 veckor. Sedan följde en nedtrappningsfas på 2 veckor. Båda preparaten sänkte patienternas HAM-A-poäng i samma utsträckning (från 23 poäng till 13 respektive 15 poäng), men fler i paroxetingruppen avbröt behandlingen på grund av biverkningar (22 procent, jämfört med 6 procent i escitalopramgruppen) [2].

I den andra studien fick 55 personer behandling med antingen sertralin eller paroxetin under 8 veckor. Även här sänkte båda preparaten patienternas HAM-A-poäng i samma utsträckning, med i genomsnitt drygt 55 procent. Också andelen personer som svarade på behandlingen eller tillfrisknade var likartad för båda preparaten, liksom toleransen för läkemedlet [3].

I den tredje studien fick 326 personer behandling med antingen sertralin (50–200 mg per dag) eller placebo under 10 veckor. En signifikant större del av personerna i sertralingruppen svarade på behandlingen (59,2 procent, jämfört med 48,2 procent i placebogruppen, p = 0,05) [4].

Vidare dokumenterade två stora multicenterstudier att paroxetin hade en signifikant större effekt än placebo vid behandling under upp till 8 månader. Också i en tredje studie var paroxetin effektivare än placebo, men först efter 6 veckors behandling [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. SBU. Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 171 2005:2:
2. Bielski, RJ, Bose, A, Chang, CC. A double-blind comparison of escitalopram and paroxetine in the long-term treatment of generalized anxiety disorder. Ann Clin Psychiatry. 2005; 17(2):65-9.
3. Ball, SG, Kuhn, A, Wall, D, Shekhar, A, Goddard, AW. Selective serotonin reuptake inhibitor treatment for generalized anxiety disorder: a double-blind, prospective comparison between paroxetine and sertraline. J Clin Psychiatry. 2005; 66(1):94-9.
4. Brawman-Mintzer, O, Knapp, RG, Rynn, M, Carter, RE, Rickels, K. Sertraline treatment for generalized anxiety disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. J Clin Psychiatry. 2006; 67(6):874-81.