Vuxna med funktionsnedsättning på grund av medelsvår egentlig depressionsepisod

  • Tillstånd: Vuxna med funktionsnedsättning på grund av medelsvår egentlig depressionsepisod
  • Åtgärd: Behandlingsstöd genom case management

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?




Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med stora svårigheter att klara arbete och vardagsliv. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Behandlingsstöd genom case management som en del av kompetensen i primärvårdsteamet kring vuxna med medelsvår egentlig depressionsepisod kan ge viss effekt när det gäller att öka följsamheten till den antidepressiva behandlingen, höja graden av tillfrisknande och minska de depressiva symtomen (visst vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: Liten.

I en metaanalys studerades specifikt långtidseffekten av collaborative care-interventioner jämfört med rutinbehandling. Analysen visade att en case manager med psykiatrisk kompetens förbättrade behandlingsresultatet, medan tillägg av psykoterapi däremot inte påverkade resultatet ytterligare. Inte heller antalet kontakter med en case manager påverkade resultatet [1].

De kliniska effekter som utvärderades var minskning av depressiva symtom samt följsamhet till medicinering. Man kunde se signifikanta skillnader i upp till 18 månader, men därefter fanns det ingen skillnad mellan en collaborative care-intervention och sedvanlig behandling (behandlingen följdes upp i totalt 5 år) [1].

I en annan metaanalys beskrevs effekten av case management i 13 randomiserade, kontrollerade studier. Analysen visade att graden av tillfrisknande var högre efter 6–12 månaders uppföljning (RR-poäng 1,39, konfidensintervall 1,30–1,48) och att följsamheten till läkemedel var bättre (RR-poäng 1,5, konfidensintervall 1,28–1,86) [2].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

  1. Gilbody S, Bower P, Fletcher J, Richards D, Sutton AJ. Collaborative care for depression: a cumulative meta-analysis and review of longer-term outcomes. Arch Intern Med. 2006; 166(21):2314-21.
  2. Gensichen, J, Beyer, M, Muth, C, Gerlach, FM, Von Korff, M, Ormel, J. Case management to improve major depression in primary health care: a systematic review. Psychol Med. 2006; 36(1):7-14.

 

Kontakt

Anna Nyberg
075-247 39 54