Vuxna med egentlig depressionsepisod eller ångestsyndrom

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

• regelbundet utvärdera pågående behandling genom återbesök (prioritet 2).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Lindriga till svåra symtom. Förhöjd risk för försämring eller mer långdraget sjukdomsförlopp.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Utvärdering av läkemedelsbehandling genom regelbundna återbesök är en viktig faktor för effekten av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos vuxna med egentlig depressionsepisod eller ångestsyndrom (gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: God.

I en metaanalys studerades skillnader i behandlingsutfall vid depressionsbehandling i placebokontrollerade läkemedelsstudier (medelsvår till svår egentlig depressionsepisod). Effekten av återbesök varje vecka under 6 veckor var större än återbesök vecka 1, 2, 4 och 6 (9,6 respektive 7,3 poängs minskning på HRSD-skalan) [1].

Effekten på symtomminskning i placebogruppen med återbesök varje vecka (6 återbesök) var lika stor som i den läkemedelsbehandlade gruppen med 4 återbesök under samma tid. Studierna genomfördes dock inte i pri-märvården, och återbesöken genomfördes av tränade forskningsassistenter. Men resultaten antyder att täta återbesök i sig har terapeutiska effekter.

Det saknas studier som utvärderar effekten av att kontinuerligt följa sjukdomsförlopp med speciella skattningsskalor i primärvårdsmiljö. Ett flertal amerikanska, brittiska och holländska studier har dock bland annat följt depressionsgraden med skattningsskalor över tid. Studierna har inte visat att detta i sig har effekt på behandlingsutfallet [2] om det inte ingår som en del i sammansatta vårdåtgärder med tillgång till exempelvis specialiserade sjuksköterskor, psykiatriska konsultationsinsatser, personer med kompetens i korttidspsykoterapier och psykologisk rådgivning, liksom patientundervisning, datoriserat beslutsstöd för läkare och ett mer allmänt långsiktigt behandlingsåtagande [2-3]. Liknande resultat ses i litteratursammanställningar om ångestbehandling [4].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Posternak MA, Zimmerman M. Therapeutic effect of follow-up assessments on antidepressant and placebo response rates in antidepressant efficacy trials: meta-analysis. Br J Psychiatry. 2007; 190:287-92.
2. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166 2004:2:
3. Craven MA, Bland R. Better practices in collaborative mental health care: an analysis of the evidence base. Can J Psychiatry. 2006; 51(6 Suppl 1):7S-72S.
4. SBU. Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 171 2005:1: