Vuxna med egentlig depressionsepisod

Rekommendation

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Lindriga till svåra symtom. Förhöjd risk för försämring eller mer långdraget sjukdomsförlopp.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Patient- och anhörigutbildning som en del i en sammansatt vård har effekt för vuxna med egentlig depressionsepisod (visst vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: Liten tilläggseffekt.

Patient- och anhörigutbildning är komponenter i flera av de program med sammansatta vårdåtgärder som studerats i primärvården. Patient- och anhörigutbildning har också studerats specifikt i enskilda studier.

En enskild studie av interventioner i primärvården innehöll

• systematisk patientutbildning
• delaktighet i beslut om fortsatt läkemedelsbehandling
• registrering via telefon och e-post av hur patienten följde behandlingsöverenskommelserna.

Personerna som fick dessa interventioner hade 14 extra depressionsfria dagar under ett år [1].

I en systematisk litteraturöversikt utvärderades vidare studier med bland annat

• patient- och anhörigutbildning
• samarbete kring patienten av olika professioner och olika specialiteter
• påminnelse- och övervakningssystem.

Litteraturöversikten visade en obetydlig till liten effekt när det gällde minskning av symtom, patienttillfredsställelse och adekvat behandling. Däremot förbättrades inte patienternas fysiska eller sociala funktion eller deras upplevda hälsa jämfört med vid sedvanlig behandling [2].

I en senare systematisk litteraturöversikt ingick patientutbildning i hög frekvens som en del i de sammansatta vårdåtgärderna. Här visade de flesta studier att depressionsgraden minskade. Funktionsförmågan och arbetsförmågan förbättrades, och patienttillfredsställelsen ökade [3]. Patient- och anhörigutbildning har alltså bäst effekt i en sammansatt vård.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Simon GE, Von Korff M, Ludman EJ, Katon WJ, Rutter C, Unützer J, et al. Cost-effectiveness of a program to prevent depression relapse in primary care. Med Care. 2002; 40(10):941-50.
2. Badamgarav E, Weingarten S, Hennign J, Knight K, Hasselblad V, Gano A, et al. Effectiveness of Disease Management Programs in Depression: A Systematic Review. Am J Psychiatry. 2003; 160:2080-90.
3. Williams JW Jr, Gerrity M, Holsinger T, Dobscha S, Gaynes B, A., D. Systematic review of multifaceted interventions to improve depression care. Gen Hosp Psychiatry. 2007; 29(2):91-116.