Vuxna med egentlig depressionsepisod

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda sammansatta vårdåtgärder, anpassade till den enskildes behov och utformade enligt principerna för stegvis vård (prioritet 3).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Lindriga till svåra symtom. Förhöjd risk för försämring eller mer långdraget sjukdomsförlopp.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Sammansatta vårdåtgärder inom primärvården har viss effekt vid behandling av vuxna med egentlig depressionsepisod (evidensstyrka 1). Bedömd effekt: Liten.

SBU kom fram till att en strukturerad behandlingsorganisation, liknande den som organiseras för personer med kroppsliga sjukdomar, är överlägsen rutinmässig handläggning inom primärvården [1]. Det har visat sig ha effekt med en kombination av

• specialiserade sjuksköterskor
• tillgång till psykiatriska konsultationsinsatser
• personer med kompetens i korttidspsykoterapier och psykologisk rådgivning
• patientundervisning
• datoriserat beslutsstöd för läkare
• ett mer allmänt långsiktigt behandlingsåtagande [1].

Utöver SBU:s sammanställning finns två systematiska översikter som jämför olika interventioner i primärvården med sedvanlig behandling vid depression. Det är studier av collaborative care [2]. De visar bättre behandlingseffekt av interventioner med flera olika vårdåtgärder som kan anpassas efter patienten – läkemedel, KBT, sköterskeinterventioner och counsellinginterventioner med nära tillgång till en psykiaterkonsult.

Behandlingseffekten förbättras dock endast för personer med lindrig till medelsvår egentlig depressionsepisod [2].

Vidare kan strukturerade interventioner, framför allt med KBT och antidepressiva läkemedel, ha en signifikant effekt på depressionsdjupet, liksom patientutbildning, collaborative care och påminnelsesystem (effektstorlek 25 procent, konfidensintervall 0,70–0,81). Det visar en metaanalys av 10 studier av behandlingsprogram för evidensbaserad behandling av depression i primärvården med uppföljningstider mellan 4,7 och 24 månader [3]. Patienttillfredsställelse och följsamhet till behandling förbättrades också signifikant i de studier som innehöll flera olika vårdåtgärder.

År 2006 publicerades en randomiserad, kontrollerad studie som inte ingår i någon systematisk litteratursammanställning. Där behandlades personer med depression och ångest på något av tre sätt:

• med psykiatrisjuksköterska och problemlösning
• med psykiatrisjuksköterska allmänt
• med sedvanlig behandling.

Patienterna förbättrades mycket i alla tre grupperna, och det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde symtom, social funktion, livskvalitet eller sjukfrånvaro [4].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166 2004:2:
2. Gilbody, S, Whitty, P, Grimshaw, J, Thomas, R. Educational and organizational interventions to improve the management of depression in primary care: a systematic review. JAMA. 2003; 289(23):3145-51.
3. Neumeyer-Gromen A, Lampert T, Stark K, G., K. Disease management programs for depression: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Med Care. 2004; 42(12):1211-21.
4. Kendrick T, Simons L, Mynors-Wallis L, Gray A, Lathlean J, Pickering R, et al. Cost-effectiveness of referral for generic care or problem-solving treatment from community mental health nurses, compared with usual general practitioner care for common mental disorders: Randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2006; Jul;189:50-9.