Vårdsökande vuxna och äldre utan kända riskfaktorer för psykisk sjukdom

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör inte

• genomföra screening för depression hos grupper utan känd risk för psykisk sjukdom inom primärvården (icke-göra).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Risken för en person att någon gång utveckla en psykisk sjukdom är 30 procent.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Screening för depressionssjukdom inom primärvården påverkar inte upptäckt, behandling eller resultat av behandling hos vårdsökande vuxna och äldre utan kända riskfaktorer för psykisk sjukdom (gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: Ingen.

Sammanställningar av de senaste årens forskning har inte gett stöd för att screening som ensam åtgärd leder till ökad behandling eller bättre behandlingsresultat [1]. Till viss del kan detta förklaras av att screening i primärvården skapar många falskt positiva fall, som måste utredas och omhändertas. Det finns ännu inte screeninginstrument som har tillräckligt hög specificitet, det vill säga förmåga att skilja ut sant negativa fall, samtidigt som de är hanterbara i primärvården med höga krav på enkelhet och kort tidsåtgång.

SBU redovisade en studie som visade att för 100 undersökta personer genererades 4 sant positiva men också 27 falskt positiva utfall. Detta utifrån 9 studerade, ofta använda frågeformulär, med en genomsnittlig sensitivitet och specificitet på 84 respektive 72 procent vid screening för depression med en prevalens på 5 procent [2].

Flera studier visat att en betydande del av patienterna i primärvården fått en ny diagnos och ny behandling efter screeningen. Detta påverkar dock inte i sig vårdens kvalitet eller patientens funktionsförmåga, visar studier som inkluderat utvärdering av behandlingsresultat, patienters funktion eller långtidsprognos [2].

Efter SBU:s studie har en systematisk litteraturöversikt och en senare metaanalys av screening av depression i primärvården publicerats. Slutsatsen är att screening av depression har ingen eller mycket liten betydelse för upptäckt, handläggning eller resultat av behandling i primärvården eller den somatiska sjukhusvården [1, 3].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Gilbody S, House AO, Sheldon TA. Screening and case finding instruments for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2005; (Issue 4. Art. No.: CD002792. DOI: 10.1002/14651858.CD002792.pub2).
2. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166 2004:3:
3. Gilbody S, Sheldon T, House A. Screening and case-finding instruments for depression: a meta-analysis. CMAJ 2008; 178 (8):997.