Ungdomar med svår egentlig depressionsepisod eller medelsvår-svår egentlig depressionsepisod där flera behandlingsförsök inte gett avsedd effekt

  • Tillstånd: Ungdomar med svår egentlig depressionsepisod eller medelsvår-svår egentlig depressionsepisod där flera behandlingsförsök inte gett avsedd effekt
  • Åtgärd: ECT

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?




Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med stora svårigheter att fungera hemma, i skolan och bland kamrater. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Risk för återinsjuknande. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig till stor.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Elektrokonvulsiv behandling har effekt hos ungdomar med svår egentlig depressionsepisod eller medelsvår till svår egentlig depressionsepisod där flera behandlingsförsök inte gett avsedd effekt (visst vetenskapligt underlag).
  • Behandlingen medför risk för minnesstörningar, i de flesta fall övergående (gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: God.

Det saknas kontrollerade studier av elektrokonvulsiv behandling (ECT). Vi kan enbart förlita oss på fallbeskrivningar, retrospektiva journalgenomgångar och uppföljningar av kognitiva funktioner på längre sikt.

Enligt en tidig översikt av publikationer om ECT till ungdomar förbättrades 63 procent av dem som hade depression som indikation av behandlingen, och biverkningarna var övergående [1].

Vidare fick 11 personer ECT i en studie av depressiv episod hos ungdomar, som inte fått minskade symtom efter 3 försök med antidepressiva läkemedel. Alla förbättrades enligt CDRS-R- och GAF-skalorna (p < 0,05). Behandlingen ledde till remission hos 7 av de 11 ungdomarna, definierat som mindre än 40 poäng på CDRS-R-skalan [2]. Dygnet efter behandlingen hade 80 procent huvudvärk och 64 procent mådde illa eller kräktes. Biverkningar sågs också på koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och långtidsminne. Behandlingen verkade dock inte leda till bestående nedsättningar i de kognitiva funktionerna [3].

I en öppen studie fick 10 ungdomar med endogen, psykotisk depression ECT. 9 av ungdomarna förbättrades dramatiskt, med en signifikant sänkning av HDRS-poängen [4].

En brittisk studie identifierade 12 retrospektiva fall där ungdomar fått ECT, varav 9 förbättrats [5].

En långtidsuppföljning av 10 patienter som fått ECT visade också att patienterna inte fick sämre resultat i de kognitiva testen än kontrollgruppen [6].

Vidare ansåg föräldrar till 10 ungdomar i Australien att behandlingen hade varit till nytta och att minnesstörningarna hade varit övergående [7].

Vid en jämförelse mellan ungdomar och vuxna som fått ECT under samma period var effekten lika god för båda grupperna: 55 procent nådde remission. Ungdomarna var dessutom mer psykotiska före behandlingen än de affektivt sjuka vuxna [8].

I Australien granskades 72 fall av ECT till ungdomar i åldern 14–18 år. Man fann att de med affektiv sjukdom hade bäst nytta av behandlingen [9].

Även AACAP (i sina Practice Parameters) noterade att personer med affektiv sjukdom får bäst effekt av ECT: 75–100 procent blir återställda. Samsjuklighet ansågs inte vara en kontraindikation [10].

En litteraturgenomgång och fallbeskrivning från Sydafrika konstaterar också att ECT verkar vara en terapeutiskt tillförlitlig och säker behandling för ungdomar [11].

I samband med ECT är det vanligt med kortare minnestörningar, i vissa fall längre men av övergående typ, och man kan inte utesluta bestående minnesstörningar i sällsynta fall.

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

  1. Rey, JM, Walter, G. Half a century of ECT use in young people. Am J Psychiatry. 1997; 154(5):595-602.
  2. Ghaziuddin, N, King, CA, Naylor, MW, Ghaziuddin, M, Chaudhary, N, Giordani, B, et al. Electroconvulsive treatment in adolescents with pharmacotherapy-refractory depression. J Child Adolesc Psychopharmacol. 1996; 6(4):259-71.
  3. Ghaziuddin, N, Laughrin, D, Giordani, B. Cognitive side effects of electroconvulsive therapy in adolescents. J Child Adolesc Psychopharmacol. 2000; 10(4):269-76.
  4. Strober, M, Rao, U, DeAntonio, M, Liston, E, State, M, Amaya-Jackson, L, et al. Effects of electroconvulsive therapy in adolescents with severe endogenous depression resistant to pharmacotherapy. Biol Psychiatry. 1998; 43(5):335-8.
  5. Duffett, R, Hill, P, Lelliott, P. Use of electroconvulsive therapy in young people. Br J Psychiatry. 1999; 175:228-30.
  6. Cohen, D, Taieb, O, Flament, M, Benoit, N, Chevret, S, Corcos, M, et al. Absence of cognitive impairment at long-term follow-up in adolescents treated with ECT for severe mood disorder. Am J Psychiatry. 2000; 157(3):460-2.
  7. Taieb, O, Flament, MF, Corcos, M, Jeammet, P, Basquin, M, Mazet, P, et al. Electroconvulsive therapy in adolescents with mood disorder: patients' and parents' attitudes. Psychiatry Res. 2001; 104(2):183-90.
  8. Bloch, Y, Levcovitch, Y, Bloch, AM, Mendlovic, S, Ratzoni, G. Electroconvulsive therapy in adolescents: similarities to and differences from adults. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2001; 40(11):1332-6.
  9. Walter, G, Rey, JM. Has the practice and outcome of ECT in adolescents changed? findings from a whole-population study. J ECT. 2003; 19(2):84-7.
  10. AACAP Officil Action. Summary of the Practice Parameters for th e use of electroconvulsive therapy with adolescents 2004:43
  11. Segal, J, Szabo, CP, du Toit, J. Child and adolescent electroconvulsive therapy: a case report. World J Biol Psychiatry. 2004; 5(4):221-9.

 

Kontakt

Anna Nyberg
075-247 39 54