Kvinnor under graviditet

  • Tillstånd: Kvinnor under graviditet
  • Åtgärd: Screening för depression

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?




Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Inga till måttliga symtom. Medelrisken för att utveckla depression 4–8 veckor efter förlossning är 13 procent.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Det vetenskapliga underlaget ger inte stöd för effekten av screening för depression hos kvinnor under graviditet (evidensstyrka 1). Bedömd effekt: Ingen.

SBU har inte särskilt behandlat screening för depression efter förlossning, däremot förebyggande insatser. År 2003 publicerades en systematisk litteraturöversikt av 16 studier som alla via screeninginstrument klassificerat kvinnor under graviditet som med risk eller utan risk för att utveckla depression efter förlossningen. De screeninginstrument som användes var General Health Questionnaire (GHQ), Beck Depression Inventory (BDI) och Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), ofta i kombination med screeninginstrument som SBU designat speciellt för en enskild studie. Utvärderingen inföll alltifrån 5 veckor efter förlossningen till 12 månader efter, vanligast cirka 3 månader efter förlossningen [1].

Studierna utvärderade sensitivitet, specificitet samt positivt och negativt prediktivt värde. Andelen kvinnor som värderades med risk för depression efter förlossningen varierade mellan 10 och 67 procent. Specificiteten varierade mellan 43 och 93 procent och negativt prediktivt värde mellan 73 och 98 procent. Andel som bedömdes utan risk men som senare utvecklade depression varierade mellan 21 och 100 procent. Därmed drog SBU slutsatsen att ingen hittills utvecklat något instrument eller hjälpmedel som är kliniskt användbart under graviditeter och som har acceptabel sensitivitet, specificitet samt positivt och negativt prediktivt värde [1].

Sedan den refererade metaanalysen publicerades har flera stora preventionsstudier publicerats [2-3] liksom en metaanalys [4]. Dessa studier fann inte stöd för generella insatser efter förlossningar. Inte heller hade depressionerna blivit ovanligare enligt en annan barnmorskebaserad studie av kvinnor med hög risk att utveckla depression efter förlossning [5].

Generella insatser fick inte heller stöd i en systematisk litteraturöversikt från Cochrane av studier av kvinnor med psykosociala svårigheter. Denna litteraturöversikt har dock dragits tillbaka på grund av metodproblem. Vidare fann man att en begränsad psykologisk stödinsats hade god effekt i en studie av kvinnor med ökad risk att utveckla depression efter förlossning [6].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

  1. Austin, MP, Lumley, J. Antenatal screening for postnatal depression: a systematic review. Acta Psychiatr Scand. 2003; 107(1):10-7.
  2. Lumley, J, Watson, L, Small, R, Brown, S, al, e. PRISM (Program of Resources, Information and Support for Mothers): a community-randomised trial to reduce depression and improve women's physical health six months after birth BMC Public Health. 2006; 6(37).
  3. Wiggins, M, Oakley, A, Roberts, I, Turner, H, al, e. The Social Support and Family Health Study: a randomised controlled trial and economic evaluation of two alternative forms of postnatal support for mothers living in disadvantaged inner-city areas. Health Technol Assess. 2004; Aug;8((32) iii, ix-x):1-120.
  4. Shaw, E, Levitt, C, Wong, S, Kaczorowski, J. Systematic review of the literature on postpartum care: effectiveness of postpartum support to improve maternal parenting, mental health, quality of life, and physical health. Birth. 2006; Sep;33(3):210-20.
  5. Marks, M, Siddle, K, Warwick, C. Can we prevent postnatal depression? A randomized controlled trial to assess the effect of continuity of midwifery care on rates of postnatal depression in high-risk women. J Matern Fetal Neonatal Med. 2003; Feb;13(2):119-27.
  6. Petrou, S, Cooper, P, Murray, L, Davidson, L. Cost-effectiveness of a preventive counseling and support package for postnatal depression. Int J Technol Assess Health Care. 2006; Fall;22(4):443-53.

 

Kontakt

Anna Nyberg
075-247 39 54