Kvinnor med medelsvår egentlig depressionsepisod efter förlossning

  • Tillstånd: Kvinnor med medelsvår egentlig depressionsepisod efter förlossning
  • Åtgärd: Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, TCA)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?




Vid medelsvår egentlig depression efter förlossning bör hälso- och sjukvården erbjuda

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med stora svårigheter att klara arbete och vardagsliv. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Läkemedelsbehandling med antidepressiva har effekt hos kvinnor med medelsvår egentlig depressionsepisod efter förlossning (gott vetenskapligt underlag).
  • Läkemedel inom samma grupp, exempelvis SSRI och TCA, verkar kunna bete sig på olika sätt, vilket också gäller vid amning. Sannolikheten är liten för att barnet får biverkningar på grund av exponering genom bröstmjölken.
  • Kunskapen om långtidseffekter är dock bristfällig. Bedömd effekt: God.

I en stor studie fann man att äldre barn med deprimerade mödrar fick mindre psykiska problem när moderns depression behandlades framgångsrikt [1-2]. Mödrarna deltog i en studie av olika behandlingsalternativ, och forskarna redovisade inte specifikt vilka behandlingar som patienterna fick.

Det finns enbart tre publicerade studier av läkemedelsbehandling vid depression efter förlossning, och alla är akutstudier [3-4]. Psykologisk behandling vore dock att föredra, eftersom det alltid är en fördel om man kan undvika läkemedelsbehandling under graviditet eller amning. Tyvärr är det vetenskapliga stödet för sådana behandlingsalternativ begränsat [3, 5]. Flera slags psykosociala insatser har visserligen visat sig minska symtomen på depression, men vid uppföljningar upp till ett år efteråt sågs inga skillnader jämfört med kontrollgrupperna.

I en systematisk litteraturöversikt redovisas 8 studier som fokuserat på hur läkemedelsbehandling av depression efter förlossning påverkar relationen mellan modern och barnet samt barnets utveckling. Forskarna fann att interaktionen mellan mor och barn förbättrades i alla 8 studier, men barnets kognitiva utveckling påverkades enbart vid längre och intensivare behandlingsinsatser [6].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

  1. Pilowsky DJ, Wickramaratne P, Talati A, Tang M, al, e. Children of depressed mothers 1 year after the initiation of maternal treatment: findings from the STAR*D-Child Study. Am J Psychiatry. 2008; Jun 16.
  2. Weissman MM, Pilowsky DJ, Wickramaratne PJ, Talati A, al, e. Remissions in maternal depression and child psychopathology: a STAR*D-child report. JAMA. 2006; Mar 22; 295(12):1389-98.
  3. Pearlstein T. Perinatal depression: treatment options and dilemmas. J Psychiatry Neurosci. 2008; Jul;33(4):302-18.
  4. Hoffbrand S, Howard L, H, C. Antidepressant drug treatment for postnatal depression. Cochrane Database Syst Rev. 2001; (2):CD0020182
  5. Dennis CL, Hodnett E. Psychosocial and psychological interventions for treating postpartum depression. Cochrane Database Syst Rev 2007; (4):CD006116.
  6. Poobalan AS, Aucott LS, Ross L, Smith WC, al, e. Effects of treating postnatal depression on mother-infant interaction and child development: systematic review. Br J Psychiatry. 2007 Nov;191:378-86.

 

Kontakt

Anna Nyberg
075-247 39 54