Kvinnor med medelsvår egentlig depressionsepisod under graviditet och efter förlossning

Rekommendation

Vid medelsvår egentlig depression efter förlossning bör hälso- och sjukvården erbjuda

• personcentrerad counselling (prioritet 4).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med stora svårigheter att klara arbete och vardagsliv. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Personcentrerad counselling har effekt hos kvinnor med medelsvår egentlig depressionsepisod efter förlossning (visst vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: Liten.

En systematisk litteraturöversikt utvärderade tre randomiserade, kontrollerade studier av effekten av counselling hos kvinnor med lindrig till medelsvår egentlig depressionsepisod efter förlossning.

I en av studierna gjorde en specialistsjuksköterska som var speciellt tränad för uppgiften 12–18 systematiska hembesök för att samtala med den nyblivna modern om hennes tankar och känslor. Kontrollgruppen fick rutinvård. Resultatet efter 13 veckor visade att depressionsgraden hade minskat signifikant hos 69 procent av kvinnorna i counsellinggruppen och hos 38 procent av kvinnorna i kontrollgruppen, mätt enligt Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). När kvinnorna intervjuades efter studien ansåg 88 procent att samtalen med specialistsjuksköterskan hade varit en avgörande faktor för tillfrisknandet [1].

Den andra av de tre studierna [2] genomfördes i Sverige och inkluderade kvinnor 8–12 veckor efter förlossningen. Kvinnorna hade en depressionsgrad över 13 på EPDS-skalan och var kliniskt deprimerade enligt DSM-III-R. Kvinnorna i experimentgruppen fick counselling (non-directive) en gång i veckan av sin BVC-sjuksköterska, medan kontrollgruppen fick rutinvård. 80 procent av kvinnorna i experimentgruppen tillfrisknade, jämfört med 25 procent i kontrollgruppen. De BVC-sjuksköterskor som medverkade i studien fick dels 4 halvdagars fortbildning i metodiken för stödjande samtal, dels möjlighet att regelbundet konsultera en psykolog [1].

I den tredje studien jämfördes counselling med kognitiv terapi, psykodynamisk psykoterapi och rutinvård. Alla som deltog i studien hade diagnostiserad depression efter förlossningen, och interventionerna genomfördes 8–18 veckor efter förlossningen. Resultatet visade att alla 3 interventionerna signifikant minskade depressionsgraden (enligt Structured Clinical Interview for DSM-III-R). Efter 9 månaders uppföljning fanns däremot ingen skillnad mellan de olika grupperna, och ingen av interventionerna minskade antalet påföljande depressioner efter förlossning.

Studierna var små men visade att counselling minskade symtomen på depression efter graviditet kortsiktigt [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Dennis, CL. Treatment of postpartum depression, part 2: a critical review of nonbiological interventions. J Clin Psychiatry. 2004; 65(9):1252-65.
2. Wickberg B, Hwang CP. Counselling of postnatal depression: A controlled study on a population based Swedish sample. Journal of Affective Disorders. 1996; 39:209-16.