- Detta är det valda alternativet:1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- Icke-göra
- FoU
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda psykosocialt stöd till efterlevande vid självmord (prioritet 1).
Underlag för rekommendationen
Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.
Hur allvarligt är tillståndet?
Risk för posttraumatiska syndrom.
Vilken effekt har åtgärden?
Slutsatser:
- Psykosocialt stöd i form av anhörigstöd har viss effekt för efterlevande vid självmord (kvalitativa studier).
- Stödet efterfrågas och upplevs som värdefullt av alla parter (kvalitativa studier).
- Retrospektiva genomgångar ger framför allt personalen ökad kunskap (kvalitativa studier). Bedömd effekt: Liten.
Deskriptiva studier talar för att anhörigstöd efter självmord är värdefullt och efterfrågat. Undersökningar vid anhörigintervjuer efter självmord talar också för att de anhöriga upplever samtalen som positiva [1].
Medpatienter och personal behöver också omsorg. Det är dock inte klarlagt om så kallad debriefing respektive en retrospektiv genomgång efter självmord har positiva effekter på deltagarnas välbefinnande [1].
Generellt finns data som antyder att risken för posttraumatiska syndrom rent av kan öka om debriefing används efter traumatiska händelser. Det verkar däremot mycket sannolikt att retrospektiva genomgångar ökar kunskapen och professionaliteten i det fortsatta arbetet med självmordsnära patienter [1].
Hälsoekonomisk bedömning
Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.
- Socialstyrelsen. Vård av självmordsnära patienter – En kunskapsöversikt. 2003.