Barn och ungdomar med separationsångest, generaliserad ångest, social fobi

Rekommendation

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med svårigheter att fungera hemma, i skolan och bland kamrater. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI – fluoxetin och sertralin) har en korttidseffekt i form av minskade symtom och funktionshöjning för barn och ungdomar med separationsångest, generaliserad ångest eller social fobi (evidensstyrka 2).´ Bedömd effekt: God.

SBU redovisar 4 randomiserade, kontrollerade studier av läkemedelsbehandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (fluoxetin, paroxetin, sertralin och fluvoxamin). 2 av dessa studier har följts upp i öppna studier, varav 1 redovisas av SBU [1].

I en studie jämfördes behandling med fluoxetin i dosen 10–20 mg per dag under 12 veckor med placebobehandling. Man screenade 99 barn med ångeststörning (generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi) i åldern 7–17 år. 74 av barnen fick påbörja behandlingen och 59 (80 procent) fullföljde den. Den primära variabeln för att mäta effekten var CGI-I/S, och för sekundära variabler användes PARS, SCARED-C/P, CDI och CGAS. Biverkningarna undersöktes med en särskild biverkningsskala.

En intention-to-treat (ITT)-analys visade att behandlingen hade stor till mycket stor effekt för 61 procent av barnen i behandlingsgruppen och för 35 procent av barnen i placebogruppen. Störst effekt hade behandlingen för barnen med social fobi. När det gällde biverkningar rapporterades magbesvär i signifikant högre grad av fluoxetingruppen. 5 deltagare (15 procent) fick också avbryta behandlingen till följd av tecken på hypomani, och ytterligare 2 hade symtom men kunde fortsätta delta.

Under 1 år efter den akuta fasen av behandlingsstudien genomfördes en kontrollerad men inte randomiserad uppföljning med öppen klinisk behandling. Av de ursprungliga 56 barnen som fullföljde behandlingen fick 42 barn fluoxetin, 10 barn ingen medicin och 4 barn en annan medicinsk behandling. De 2 första grupperna erbjöds också uppföljande sessioner var fjärde månad under 1 år. Samtliga erbjöds dessutom remiss för någon form av psykosocial behandling (KBT, familjeterapi och generell individuell psykoterapi), vilket 12 patienter utnyttjade. Resultaten visade att de som fick fluoxetin förbättrades mer än dem som inte fick fluoxetin. I fluoxetingruppen bedömdes 5 procent inte ha förbättrats, jämfört med 30 procent i gruppen utan medicin [2].

I en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie deltog 22 barn i åldern 5–17 år med generaliserat ångestsyndrom. En grupp behandlades med sertralin i dosen max 50 mg per dag under 9 veckor, medan resten fick placebobehandling. Effekten mättes i diagnostisk status, förekomst av ångestsymtom och grad av funktionsnedsättning. Resultaten visade signifikanta behandlingseffekter för sertralingruppen på samtliga utfallsvariabler. Däremot framkom inte några statistiskt säkerställda skillnader i graden av biverkningsbesvär mellan de två grupperna. Två patienter ur placebogruppen och en patient ur sertralingruppen avbröt behandlingen (totalt 14 procent).

Ett ökat självmordsbeteende och ett ökat självdestruktivt beteende har rapporterats till Läkemedelsverket för personer som behandlats med SSRI-preparat och nyare antidepressiva läkemedel. SSRI-preparat kan hämma längdtillväxten liksom skelettuppbyggnaden och den sexuella utvecklingen [3].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. SBU. Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 171 2005:2:
2. Clark, DB, Birmaher, B, Axelson, D, Monk, K, Kalas, C, Ehmann, M, et al. Fluoxetine for the treatment of childhood anxiety disorders: open-label, long-term extension to a controlled trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2005; 44(12):1263-70.
3. Läkemedelsverket-Information. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar – en uppdatering av kunskapsläget. 2005:5: