Barn med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest, social fobi, specifik fobi, paniksyndrom, tvångssyndrom

Rekommendation

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Flera och varaktiga symtom. Nedsatt funktionsförmåga med svårigheter att fungera hemma, i skolan och bland kamrater. Nedsatt livskvalitet. Risk för självmordshandling, för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning samt för lång varaktighet. Vid samsjuklighet kan dessa risker öka. Bedömd svårighetsgrad: Måttlig.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Textbaserad behandling tillsammans med föräldrakontakt kombinerad med telefonkontakt har effekt vid behandling av barn med ångestsyndrom (visst vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: God.

Det finns en randomiserad, kontrollerad studie av textbaserad behandling
Mot ångeststörningar hos barn och ungdomar. I studien kombinerades textbaserad behandling för föräldrar och barn med kontakter som togs av föräldrarna eller av terapeuter via e-post eller telefon. Dessa betingelser jämfördes med varandra och med en väntelista. I studien ingick 100 barn i åldern 6–12 år med ångestsyndrom (generaliserat ångestsyndrom, separationsångest, social fobi, tvångssyndrom, specifik fobi eller paniksyndrom) och deras föräldrar [1].

Effekten mättes bland annat i remission av ångestdiagnos (huvuddiagnos respektive tilläggsdiagnos). Resultaten visade en signifikant förbättring för de aktiva behandlingsbetingelserna jämfört med väntelistan. Förbättringen var också signifikant större hos dem som terapeuterna hade tagit telefonkontakt med, jämfört med övriga aktiva betingelser (90 procent visade remission av huvuddiagnosen och 80 procent av tilläggsdiagnosen). Bland dem som fått textbaserad behandling och e-postkontakt såg man remission av huvuddiagnosen hos 42 procent och av tilläggsdiagnosen hos 32 procent, medan motsvarande siffror för den föräldrainitierade kontakten var 38 respektive 31 procent. I gruppen som stod på väntelista förändrades däremot ingen av deltagarnas diagnos [1].

12 månader efter att behandlingen avslutats följdes resultatet upp. I uppföljningen deltog 89 procent av gruppen som haft telefonkontakt, 57 procent av gruppen som haft e-postkontakt och 52 procent av de familjer som själva tagit kontakt. De positiva effekterna kvarstod i alla grupper, och andelen diagnosfria barn hade ökat ytterligare [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Lyneham, HJ, Rapee, RM. Evaluation of therapist-supported parent-implemented CBT for anxiety disorders in rural children. Behav Res Ther. 2006; 44(9):1287-300.