Äldre med egentlig depressionsepisod

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda sammansatta vårdåtgärder, anpassade till den enskildes behov och utformade enligt principerna för stegvis vård (prioritet 3).

Underlag för rekommendationen

Som underlag för rekommendationerna har vi utgått från hur allvarligt tillståndet är, åtgärdens effekt och hälsoekonomi. Se referenser längst ner.

Hur allvarligt är tillståndet?

Lindriga till svåra symtom. Förhöjd risk för försämring eller mer långdraget sjukdomsförlopp.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

• Sammansatta åtgärder inom primärvården har viss effekt för äldre med egentlig depressionsepisod (mycket gott vetenskapligt underlag). Bedömd effekt: Liten.

I en studie publicerad 2005 och 2006 visades goda resultat när man införde en care manager för äldre personer med depression [1-2]. I en delstudie från 2006 fann man också att en care manager innebar snabbare remission, ökad livskvalitet och förbättrad fysisk funktion för äldre personer med dystymi. I ytterligare en studie fann man tidigare remission för de patienter som fått tillgång till en care manager som följde dem och som återrapporterade till läkaren [3]. En uppföljning efter 18 månader visade dock ingen signifikant skillnad.

Vidare ökade följsamheten till läkemedelsbehandling vid collaborative care som innefattade patientundervisning, case management och problemlösningsterapi för äldre personer med lindrig till medelsvår egentlig depressionsepisod i primärvården (oddskvot 3,45, konfidensintervall 2,71–4,38). Depressionsgraden minskade också vid uppföljningen efter 12 månader (oddskvot 2,03, konfidensintervall 1,60–2,57) [4].

Hälsoekonomisk bedömning

Ej bedömbar, eftersom vi inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för raden.

Referenser

1. Hunkeler EM, Katon W, Tang L, Williams JW Jr, Kroenke K, Lin EH, et al. Long term outcomes from the IMPACT randomised trial for depressed elderly patients in primary care. BMJ. 2006; 332:256-63.
2. Katon WJ, Schoenbaum M, Fan MY, Callahan CM, Williams J Jr, Hunkeler E, et al. Cost-effectiveness of improving primary care treatment of late-life depression. Arch Gen Psychiatry. 2005; Dec;62(12):1313-20.
3. Alexopoulos GS, Katz IR, Bruce ML, Heo M, Ten Have T, Raue P, et al. Remission in depressed geriatric primary care patients: a report from the PROSPECT study. Am J Psychiatry. 2005; 162(4):718-24.
4. Gilbody, S, Whitty, P, Grimshaw, J, Thomas, R. Educational and organizational interventions to improve the management of depression in primary care: a systematic review. JAMA. 2003; 289(23):3145-51.