Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom

  • Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom
  • Åtgärd: Behandling med olanzapin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på psykotiska symtom. Olanzapin har något bättre effekt än risperidon men ger större risk för viktuppgång.

Hur allvarligt är tillståndet?

En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med olanzapin

  • bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (starkt vetenskapligt underlag).

Resultat från pragmatiska studier:

  • ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol eller perfenazin) (starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (patienter som behandlas med olanzapin har längst tid i behandling) (starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende behandlingsföljsamhet jämfört med perfenazin (starkt vetenskapligt underlag)
  • ökad risk för viktuppgång jämfört med andra SGA eller FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Icke evidensgraderade resultat:

  • ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med amisulprid och klozapin
  • ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1].

Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten [1].

Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt 177 och framåt i SBU-rapporten [1].

Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten [1].

Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan 156 i SBU-rapporten [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har behandling med olanzapin en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med risperidon (otillräcklig evidens).

Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering).

Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med haloperidol (måttlig evidens).

I SBU:s genomgång finns det evidens (måttligt stark) för att olanzapin är kostnadseffektivt i jämförelse med haloperidol och att kostnadseffektiviteten av olanzapin är oklar i jämförelse med risperidon. Generellt har olanzapin något bättre effekt än risperidon och aripiprazol men också något allvarligare biverkningsprofil. För nyinsjuknade kan det därför vara relevant att först pröva något läkemedel med mindre biverkningsprofil, för att eventuellt byta till olanzapin om alternativet inte ger tillräcklig effekt. Både effekt och biverkningar är dock individuellt varför det inte går att beräkna specifika kostnadseffektskvoter för de olika alternativen.

Referenser

  1. SBU. Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 2012; SBU-rapport nr 213.

 

Kontakt